torsdag, december 14, 2017

onsdag, december 13, 2017

Årets bästa stjärnfall

Ett stjärnfall per minut. Det är frekvensen när årets vackraste meteorregn - Geminiderna - passerar jorden och lyser upp himlen.

Showen är som bäst natten till torsdag och meteorregnet pågår till och med söndagen den 17 december.
Geminiderna är ett återkommande fenomen som uppkommer på grund av att en fem kilometer bred, mystisk rymdsten – 3200 Phaethon – flyger förbi jorden varje år.

Efter sig har rymdstenen en svans av stoftpartiklar, och när jorden i sin bana runt solen flyger genom 3200 Phaethons svans så brinner partiklarna upp i jordens atmosfär – vilket visar sig i form av en svärm av stjärnfall. Astronomer menar att 3200 Phaethon kan vara en komet som har förlorat sin is och därför framstår som en asteroid.

I år passerar 3200 Phaethon jorden med ett avstånd på tio miljoner kilometer, vilket är det kortaste avståndet hittills sedan den upptäcktes år 1983.

Därför kommer astronomer i år använda meteorsvärmen till att studera 3200 Phaethon. Månen uppför sig exemplariskt
För att Geminiderna ska framstå som kraftigast behöver månen lysa svagt – annars är det svårt att få se de lysande stjärnfallen.

Just nu är månen lyckligtvis en tunn, avtagande halvmåne.
Bästa platsen att observera stjärnfallen ifrån är ute på landet – långt ifrån stadens ljusföroreningar. Om du befinner dig i en stad behöver du leta upp ett ställe där gatubelysning och ljuset från hus inte bländar din utsikt.

Lucka 13

tisdag, december 12, 2017

måndag, december 11, 2017

Litteratur är en sprängstoft som ger avtryck i historien och i framtiden

Litteratur är en sprängstoft som ger avtryck i historien och i framtiden. Det är något som vi blivit varse om speciellt i nutid. Det är både rätt och fel att döma en bok utefter denna tids värderingar. Rätt för att kränkningar och stereotypiska karaktärer av människor ska undvikas speciellt om det handlar om minoriteter och att man gör det i fel sammanhang. Fel för att böckerna är skrivna i annan tid och man ska i en demokrati kunna diskutera felaktigheter som har begåtts tidigare för att man inte ska kunna göra om de felen ytterligare en gång. Vi måste lära av historien.

Det finns många exempel på sådan litteratur där man tecknar stereotypa karaktärer. Seriealbum är en tydlig exempel där stereotypiska karaktärer frodas. Pippi Långstrump vars pappa var en speciell kung i en söderhavsö är ett aktuellt fall. En sagostund i ett bibliotek i Borås polisanmäldes i höst av en besökare när en ljudbok med Pippi Långstrump spelades upp
https://www.expressen.se/gt/pippi-sagan-polisanmaldes-efter-forskolans-sagostund/

Samtidigt som debatten om Pippis pappa råder är författarinnan Astrid Lindgren omåttligt populär. Ingen skulle anklaga henne för att vara dömande mot andra människor. Hon skildrade verkligen samhället och dess invånare och ofta fick de fattiga och utsatta människorna komma till tals och hon skildrade Fattigsverige och gav en realistisk bild av samhället i mitten av 1950-talet.
Så sent som torsdagen den 23 november diskuterade vi detta på min arbetsplats så debatten är het och svårlöst. Inte i Pippifallet kanske för den är solklar att man ska undvika de stereotypa ord som förekommer i dem äldre texterna men vart går gränsen och vem ska avgöra vart gränsen ska dras. Är det biblioteken? Allmänheten? Politikerna dvs. makthavarna eller andra? Samtidigt som detta skrivs rasar debatten och jag kan inte se någon ände på det. De som drabbas är bibliotekarierna som hamnar i skottgluggen och det är absolut inte acceptabelt. Att ta en diskussion är en sak men att få hot eller mer än så av oansvariga personer ska inte få förekomma.

Postkoloniala inslag finns i samhället. Med postkoloni menas att europeiska eller västvärldens effekt och bilden av de forna kolonierna i tredje världen fortfarande finns kvar i bland kulturella sammanhang och påverkar de negativt. Det handlar om att man ser ner på tredje världens kulturyttringar och ser invånarna som underutvecklade. Återigen är seriealbumen som Tintin, Asterix och andra exempel på postkoloniala yttringar med tydliga stereotypa karaktärer. Jag tycker dock att man gör det för enkelt för sig om man enbart ser dessa karaktärer. Just serier brukar ha olika karaktärer och de onda framställs och tecknas ofta i dålig stil oavsett vilka de är och de goda framställs tvärtom som bra och tecknas i ljusa drag. Problemen blir allvarliga när strukturerna av stereotypkaraktär blir en norm och man sopar de under mattan och inte diskuterar problemet. I slutet av 1800-talet och på 1900-talet fram till andra världskrigets slut framställdes judar ofta som onda giriga stornäsande karaktärer och detta var mer eller mindre en norm i samhället. I litteraturen gjordes juden oftast till en ond och mörk gestalt för de såg som syndabockar för samhällets många problem. Antisemitismen var utbredd även bland de som i övrigt inte ansågs vara varken rasister, fascister eller nazister. Denna antisemitism vet vi vart det ledde och mänsklighetens största ondska fick fotfäste. Idag är som tur antisemitismen en del av historiens skräphög även om vissa grupperingar fortfarande lever i sin sjuka nazistiska världsföreställning om den judiska världskonspirationen. Men andra fördomar är utbredda istället och nu är det islamofobin som är den rådande. Rädslan för muslimen och dennes religion har ersätt antisemitismen. Konflikterna i Mellanöstern där västvärlden har ingripit ett flertal gånger har radikaliserat en del islamska grupperingar som bekämpar västvärldens ideal både i konfliktområdena men också har man ingripit med terrordåd i västvärldens länder. Konflikterna har dessutom lett till flyktingströmmar som har lett till västvärldens olika länder och som enligt vissa hotar deras inhemska kultur. Allt eftersom de nyanlända vill praktiska sina egna kulturer så sker samtidigt också att de tar del av det nya landets kultur som de har sökt skydd till Det är så ett mångkulturellt samhälle formas. De absolut allra flesta invånare tycker det helt okej att kulturer blandas och man ser värdet i det. Men få människor har andra åsikter och dessa hörs högljudd i debatten. De skapar fördomar och rent felaktiga myter om de nyanlända som styrker deras skeva värderingar och trångsynthet. Detta speglar sig i samhället på ett negativt sätt. Muslimen framställs som efterbliven, illmarig, ondskefull person. Islamofobin är idag den tydligaste exemplet på orientalism.

Boken Litteraturen,språket och världen skriven av Dan Landmark och Ingrid Wiklund tar upp många aspekter inom detta intressanta ämne. Samma ord kan uppfattas på olika sätt beroende på vem som läser eller hör dem. I boken tas exempel från boken Mörkrets hjärta skriven av Joseph Conrad 1902 som är väldigt intressant. (Landmark,Wiklund (2014) s. 100-105). Omedvetet har författaren Joseph Conrad skildrat den afrikanska medborgaren med ytliga klichébilder som idag uppfattas som rasistiska. Här tas också kritiken upp att generationer av skarpsinniga litteraturkritiker inte har lagt märke eller påpekat den ytliga skildringen av afrikaner och att det är lika allvarligt som författarens skrivna verk, 


Seriealbumet Tintin i Kongo skriven och ritad av Hergé 1931 är också ett exempel på debatterad verk utifrån postkolonial synvinkel och stereotypiska karaktärer. Albumet har tagits bort i många bibliotek medan andra väljer att behålla den. Boken handlar om journalisten Tintin som åker till Kongo och när han kommer i kontakt med afrikaner framställs dem som barnsliga, vidskepliga och underlägsna. Till skillnad mot många andra kommande Tintin album finns ingen direkt sammanhängande handling. Så i mina ögon blir albumet ointressant och fel och bidrar inte till litteraturhistorien.

Slutligen lite om litterär kanon som vi inte har Sverige än. Litterär kanon är en nationell boklista som vissa länder tagit fram till sin skolor. Det handlar om nationella klassiker och andra som man anser viktiga för eleverna att känna till och kommit i kontakt med. Även om vi inte har listat någon av våra klassiker så arbetar man mycket med svenska klassiker i skolan. Eleverna kommer i konkat med författare som tidigare nämnts Astrid Lindgren men även t ex. August Strindberg, Selma Lagerlöf och Viktor Rydberg för inte nämna den kanske störste av de alla Vilhelm Moberg, i iallafall för oss smålänningar. Jag tycker att de ska ingå att lära känna till dessa författare och deras verk. De tillhör vår litteratur och kulturhistoria. Men inte bara därför. Dessa verk illustrerar sin samtid och är viktiga att studera utefter denna aspekt också. Hur såg samhället ut när författaren skev sina verk. Hur tänkte man?, Hur var människosynen? Vilka debatter fördes? mm mm. Det finns mycket värden att veta om våra författare, sen behöver man inte dela deras värderingar.

Lucka 11

söndag, december 10, 2017

lördag, december 09, 2017

fredag, december 08, 2017