Våra barn är vår framtid och människan formas efter sin barndom. Man har med sig arvet från sina föräldrar och präglas dessutom av sin miljö där man växer upp, dvs. hemmet, skolan, fritiden mm. Därför är barndomen är en viktig del i en människas liv. Föräldrarna har självklart yttersta ansvaret för sina barn. Viktigt att föräldrarollen då den fungerar är stark för barnen, de ska känna trygghet i hemmet och deras självkänsla byggas upp för framtiden. Det är viktigt för barnen att vara hemma med sina föräldrar så länge som de går, men de är lika viktigt att barnen kommer in på dagis eller öppna förskolor eller liknande för att träffa andra barn och även för föräldrarna att träffa på andra föräldrar för att utbyta idéer och tankar med varandra.
Dagis och förskolan är barnens ”arbetsplats”. Där tillbringar barnen en del av sin vakna tid och därför är de viktigt att verksamheten och miljön på dagiset är till barnens behov. Dagis ska inte vara någon förvaring för barn medan föräldrarna arbetar. Dagis ska vara till barnen. Därför är de viktigt att det finns tillräckligt med personal i verksamheten. Jag motsätter mig besparningar inom dagis när de handlar om personalen. Lokalen ska vara utformad utefter barnens villkor men även personalens. Arbetsmiljön ska vara god och det ska gälla även utemiljön givetvis. Verksamheten ska präglas av variation på aktiverna så att alla barn får sina intressen tillgodosedda. Det är viktigt för oss människor oavsett ålder att bli sedda och uppmärksammade för de unika individer vi alla är och de är absolut lika vikigt på dagis att alla barnen blir sedda. Alla bortglömda barn är tragiska och leder till att barnen tappar självförtroende och utvecklar destruktiva beteenden. Precis som i det är inom hemtjänsten och äldreomsorgen ska alla verksamhet inom dagis och förskola vara inom det offentligas regi. Ingen ska tjäna pengar på barnens behov av dagis och att alla överskott ska återgå till verksamheten istället för profitörernas fickor. Jag anser att ”fria” förskolor befäster segregeringen av samhället och gör att vissa grupper ex. religiösa går i en egen förskola och de andra går i andra. Samhället blir uppdelat på detta sätt och det är inte bra ur samhälles synpunkt. Däremot en väl fungerande förskola är de bästa ur barnens synpunkt.
Men då inte föräldrarollen eller förskolan fungerar av olika anledningar far många barn i dag far illa på olika sätt, det kan vara fattigdom, de kan vara utsatta för övergrepp, mobbing, diskriminering, för stora barngrupper så de inte blir sedda eller bortglömda och andra fysiska eller psykiska problem, är de viktigt att samhället snabbt rycker in och rättar till problemen som uppkommit. Det är aldrig lätt att omhändertaga barn från familjer som har kraschat men absolut nödvändigt för barnets skull, barnen måste alltid komma i främsta rummet. Men givetvis måste man vara 100 % säker att barnet verkligen far så illa att ett omhändertagande är sista utvägen. Men är man de får man inte tveka.
Enligt FN: s barnkonvention ska barnets bästa alltid beaktas i alla myndighetsbeslut som rör barn. Vänsterpartiet har arbetat för att själva barnkonventionen ska bli lag i Sverige i stället för att som i dag försöka anpassa alla befintliga lagar till konventionen. Det tycker jag är bra får då är man tvingat att ta en barnkonsekvens analys på alla beslut där barn är inblandat och det tror jag gagnar barnen i slutändan.
Barn med speciella funktionella hinder får aldrig glömmas bort i samhället. De har också rättigheter och behov som ska tas tillvara. Det är viktigt att barn med funktionshinder blandas med andra barn och går på samma dagis eller förskola. Då är de viktigt att de får den stöd av personliga assistenter och ev. hjälpmedel som de behöver för att kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Dessutom tror jag att de får mer acceptans och förståelse från andra barn och de tror jag är viktigt för framtiden och vuxenvärlden.
Det är viktigt att man tidigt inte befäster könsrollerna utan alla är barn oavsett kön. Jämställdheten ska genomsyra verksamheten fast inte till vilket pris som helst. Vill pojkar leka med bilar ska ingen hindra det och vill flickor leka med dockor ska ingen hindra de heller. Däremot ser jag gärna att både flickor och pojkar leker tillsammans och inte delar upp sig i könsroller i leken. Fast vill pojkar leka med pojkar och flickor med flickor någongång är de heller ingen katastrof bara de inte sker jämt. Då kanske måste vi vuxna stimulera barnen att leka tillsammans.
Man ska låta barn vara barn och inte tvinga dem att bli vuxna på förhand. Samtidigt tvingas barn leva i de vuxnas värld vilket visar sig inte minst genom att även barn har en klasstillhörighet, ett kön och en etnisk tillhörighet. Det innebär att också barn utsätts för diskriminering och utanförskap i en strukturell omfattning. Invandrarbarn behöver också känna sig hemma i vårt samhälle och de behöver stöd och känna samhörighet. All tendens till mobbing. rasism och övergrepp av barn måste bekämpas av de vuxna. Vi kan inte stillasittande se på när barn far illa. De är allas ansvar att se till att barnen har de bra. De är vår framtid och deras start i livet och värderingar kommer att prägla deras vuxenliv och får vi harmoniska barn med sunda värderingar kommer vi få en bättre värld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar