Äldreomsorgen är något som berör alla. Vi är kanske redan gamla eller har vi anhöriga som är äldre. Då är äldrepolitiken något som engagerar medborgarna i samhället och debatten är het uti stugorna. Alla har sina åsikter hur man vill att äldreomsorgen ska fungera på bästa sätt, så även jag. Min utgångspunkt är att de äldre är kapabla att bestämma själv sin situation om de har förmågan att göra det. Speciellt när de gäller bostadsfrågan. När de gäller hemtjänst måste de finnas biståndsbedömare som måste bedöma vilken hjälp den enskilde ska få. Det är dels för verksamhetens skull, att man ska kunna organisera hemtjänsten men även för den äldre där man ska i den mån de går klara så mycket som möjligt utan hjälp. Det man klarar av det ska man klara och de man behöver hjälp med ska man få. För de handlar om att inte passivisera människor utan aktivera de. Däremot tycker jag att bostaden inte ska biståndsbedömas utan de ska ske som vanligt att man skickar in en ansökan till boende i ett särskild boende och finns de plats så ska man få den. Kvarboendeprincipen innebär att man ska ges möjlighet att bo kvar hemma i den egna bostaden och inte att man tvingas göra det. Det är i många fall svårt att flytta från egna hemmet. Det är stort beslut att ta och därför tror jag inte de är spontant när man fattar ett beslut om flytt. Man kanske känner sig ensam eller så orkar man inte sköta om hemmet eller trädgården. Visst ska anhöriga hjälpa till men kanske har man inga anhöriga som kan hjälpa av olika anledningar. Då är kanske en flytt till ett särskild boende en sista möjlighet. Det är viktigt också att de byggs nya bostäder inte bara för äldre utan överhuvudtaget. Men då är de viktigt att alla nya bostäder som byggs ska äldreanpassas och vara handikappvänliga så alla kan bo där.
Jag ser tre sorters handikapp som man kan drabbas av och de är lika förödande alla tre om de inte får hjälp. Det är fysisk, psykisk och socialt handikapp. De två förstnämnda är allmänt kända men den tredje är inte lika framträdande men är lika viktigt som de två första. Ett socialt handikapp innebär att man känner sig ensam, de anhöriga bor kanske långt bort, alla vänner man har haft kanske inte finns i livet längre, man bor långt bort från allmänheten och att livet inte berikas speciellt mycket. Man har ett fattigt liv som inte känns bra för själen och det innebär att det sociala handikappet leder till andra sjukdomar och krämpor. Det är därför viktigt att ta dessa signaler på allvar när äldre känner sig ensamma. Att man gör något åt situationen. Alltför många äldre känner sig ensamma i dagens samhälle. Hur kan man göra något det? Ett sätt har redan nämnt och de är att de kan flytta till ett annat boende där det finns viss aktivitet. Ett annat sätt är att hemtjänstpersonal får så mycket tid för den enskilde att man har tid att stanna på en kopp kaffe eller göra olika aktiviteter med den äldre. Men med dagens pressande situation för många av hemtjänst personalen så är de en utopi. Därför behövs de mer utbildad personal inom äldreomsorgen inte minst för att de blir fler och fler äldre i framtiden. Kravet kommer att öka i framtiden. Sen behövs att yrket får höjd status så att fler väljer att jobba med äldre och inom omsorgen
Det är viktigt att när man blir sjuk och behöver hjälp att man vet var man ska vända sig och inte blir bollad medan olika myndigheter. En sak är säkert man blir inte friskare om man blir hänvisad till andra och ingen vill ta ansvar för en.
Verksamheten inom äldreomsorgen ska vara skattefinansierad och viss avgift kan förekomma men de ska inte vara så hög att de utestänger fattigpensionärerna. Jag avvisar privata lösningar och verksamhet för medborgarnas samhällsbehov ska inte styras av pengar och vinstintresse. Som alltid ska överskottet gå tillbaka till verksamheten. Där gör den större nytta än i profiternas fickor.
Trots skröplighet och ohälsa ska de äldre ha rätt till en meningsfull vardag. Intressen och vanor ska tillvaratas i den utsträckning den äldre orkar och vill. Allt ska kretsa kring den enskildes vilja och behov. Som alla andra befolkningsgrupper i samhället finns de stora skillnader mellan äldre. En del är hur friska som helst och har ett aktivt liv medan andra är sjuka på ett eller flera vis. Behoven varierar men ska tillgodoses i allra högsta grad
I min värld är det viktigt med samarbete mellan personal inom äldreomsorgen, olika intresseföreningar som PRO, demensföreningar mm och anhöriga. De ska inte så långt som möjligt stå emot varandra. Samförstånd och respekt är viktigt för de är den äldre befolkningen det handlar om och är de mycket intressekonflikter hamnar de i kläm.
Dagens äldre har varit med om att bygga upp det samhället vi har i dag och då är de ett värdigt liv på gamla dar de minsta de kan begära och de inte vara någon tvekan att de ska få de.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar