Skottdagen

Skottdagen infaller den 29 februari vart fjärde år. Det är den extra dag i februari som infaller varje skottår. Fram till 1996 inföll skottdagen den 24 februari. Anledningen till att det kallas skottår kan bero på att man har skjutit in en dag för att dagarna på året ska passa in.

Anledningen till att skottdagen ligger i slutet av februari snarare än vid slutet av året, är att den gamla Romerska kalendern, som användes av romarna innan Julius Caesar introducerade den Julianska kalendern år 46 f.Kr., började med månaden mars. Skottdagen placerades alltså i anslutning till deras (tidigare) nyår.

Den romerska kalendern var också starkt påverkad av äldre månkalendrar och man benämnde exempelvis dagar efter månens faser: calends - nymåne (alltså upphovet till ordet kalender), nones - första kvarteret och ides - fullmåne. Den första dagen i månaden benämndes "calends" (trots att detta inte stämde med månens verkliga fas) och exempelvis 23 februrari var Diem Sextus ante Calendas Martii - sjätte dagen före calends i mars. När man sedan i den Julianska kalendern införde skottdagar, så lade man till en "andra sjätte dag före calends", den så kallade bisextilis. Än idag heter skottår på franska année bissextile.

Orsaken till att man gjorde på detta sätt och inte lade den precis före 1:a mars, är något oklar. En anledning kan vara att man var påverkad av tidigare grekiska månkalendrar där man hade 12 månader med lika lång längd - 30 dagar - och sedan lade man till 5 dagar i slutet på året som inte tillhörde någon månad, de så kallade Epagomenai (gr. "de tillagda"), för att komma upp i 365 dagar totalt. Skottdagen kom då att bli en ny 6:e dag före de tidigare fem extradagarna.

Inom EU bestämde man i slutet av 1990-talet att ändra den tidigare placeringen av skottdagen och istället låta 29 februari vara officiell skottdag med början år 2000. Även den Romersk-katolska kyrkan räknar numera 29 februari som skottdag.