Efter den fackliga och även socialdemokratiska turbulensen som blivit effekten av senaste tidens avslöjande av bonus och löne utbetalningar till olika fond VD:ar har förtroendets naggats i kanten för vissa av de sk. arbetarrörelsens företrädare. Att sitta med i olika styrelser för de olika AP fonderna och AMF och utan reservationer beviljat orimliga bonusar och pensioner till dess chefer samtidigt som man utanför styrelserummet är snabba med att kritisera systemet ter sig i mina ögon som ett ofattbart hyckleri.
Främsta exemplet är fjärde AP-fonden som i vinter fördubblat sina bonusar. I styrelsen sitter bland andra Malmös starke man Ilmar Reepalu (S) och IF Metalls chef Stefan Löfven som också sitter i socialdemokraternas verkställande utskott.
Christer Elmehagen blev VD för LO:s och Svenskt näringslivs gemensamma pensionsbolag AMF 1998. Under de första sju åren av hans anställning sattes det av 27 miljoner, inklusive löneskatter, till hans pension. Under de sista tre åren eskalerade summan till 32 miljoner. Totalt reserverades alltså 59 miljoner för Elmehagens dagar som pensionär, nästan dubbelt så mycket som han fick i lön under samma tid. Det lär inte gå någon nöd på den mannen på sin ålders höst. Dessa fantasisummor har LO:s ordförande Wanja Lundby Wedin varit med och fattat, eller har hon det?
Enligt henne själv så har hon inte förstått det hela och blivit grundlurad och att det finns okända dokument som plötsligt blivit kända och hon kräver nu att dessa ska granskas. Detta är antingen sant och då undrar man hur kompetenta LO:s representanter med Wanja i spetsen är för att sitta i de olika styrelserna eller är det bara styrelsearvoderna som man varit ute efter, eller så ljuger hon svenska folket rakt upp i ansiktet och tror att vi är några fullkomliga idioter. Båda eventualiteter är allvarliga och borde rendera Wanjas avgång som ordförande för Landsorganistationen. Men istället så säger ledningen i de olika LO förbunden att man har fortsatt förtroende för henne trots detta. De säger att de litar på hennes förklaring.
Detta är den andra delen av min upprördhet som är ännu allvarligare i mina ögon, att man håller varandra om ryggen. Ingen går ut och kritiserar det som har skett och ingen sätter ner foten och säger att detta är åt helvete. Nej istället så går man på tassande och tysta ben och kapitulerar inför det rådande systemet. Detta förstärktes när Socialdemokraternas nye partisekreterare uttalade sig i SVT:s program Agenda som tog upp detta i söndags. Han skyllde upprepande gånger, likt en papegoja, det inträffade på den borgerliga regeringen som beslutade om att införa bonussystem i olika statliga företag och verksamheter. De må så vara, men att inte reservera sig eller protestera mot dessa fantasibeslut kan knappast skyllas på regeringen. Alla har ett ansvar att förvalta och det gäller även socialdemokrater och fackpampar. Vidare sa Ibrahim Baylan:
– Jag tycker att man reducerar den här väldigt viktiga frågan, som väldigt många människor är väldigt upprörda över, till att handla om enskilda personer, om de gjort rätt eller fel.
Det är enskilda personers beslut och handlande som gör helheten och bidrar till skandalens omfattning. Det är som de tror att svenska folket är några dumhuvuden som går på allt. Som partisekreterare borde Baylan ryta till och kritisera dem som varit med om dessa beslut. Hela arbetarrörelsens trovärdighet står på spel och jag är rädd för att detta kommer att ge ringar på vattnet under en väldigt lång tid.
Slutligen tycker jag att de spottar på alla ärliga socialdemokrater och fackförenings människor på gräsrots nivå över hela landet som dagligen kämpar för det man tror på och som inte har höga löner och arvoden som Wanja och de andra som borde skämmas i dag har. Gräsrotsfolket får idag säkert många frågor och får orättvist stå tillsvars för pamparnas beslut och pinsamma bortförklaringar. Tyvärr har detta skadat hela oppositionen så allvarligt att den efterlängtande segern 2010 ännu mer är i farozonen.
4 kommentarer:
Det finns ju faktiskt ett visst ansvar bland de vanliga hederliga medlemmarna också - nämligen att se till att ledarna inte kan utvecklas till fifflare och skurkar. Och blir ledarna skurkar och fifflare så hänger det på medlemmarna att se till att det blir uppstädning. Men hur ofta görs det? Det är väl troligare att olika fifflarfraktioner brakar ihop om att få komma främst till köttgrytorna än att vanliga medlemmar gör uppror mot usla ledare. Metallarna borde väl ha lyft ut sin ledning nyligen, exempelvis, men det verkar inte som om man uppfattar att det faktiskt ingår i de demokratiska rättigheterna att välja bort dåliga ledare.
Detta gäller partierna också - även vänsterpartiet. Man har intrycket att partierna är till för sina ledare och att medlemmarna helst bör föra så lite oväsen som möjligt för att inte störa riksdagsmännen. När politiken görs av ett fåtal proffspolitiker och deras anställda ombudsmän, utan att den övervakas av medlemmarna, kommer korruption och konstigheter som ett brev på posten. Det var ett av skälen till att jag drog mig bort från V. Jag är väldigt skeptisk till att partiet har någon framtid att tala om.
Du har rätt Björn. På något sätt är vi i Sverige rädda för att vara bekväma på något sätt. Hellre tiger vi stilla, accepterar och hoppas att detta går över. Ett lysande undantag var FRA-frågan i fjol. Tänk om man kunde mobilisera folket även i andra frågor som t ex denna.
Ta ett annat fint exempel: Vietnamrörelsen. Den kunde växa sig stark därför att den inte kontrollerades av "arbetarpartierna" utan satte sin egen dagordning.
Idag har vi den löjliga situationen att folkets flertal inte vill ha Alliansens folkfientliga politik, och att regeringens krispolitik borde vara vidöppen för kritik - men samtidigt minskar förtroendet för oppositionen allt mer. Det är skandal! Men ingen självkritik och politikkorrigering kommer från oppositionens ledare. Skandal!
Man måste våga vara obekväm, speciellt mot de så kallade egna. Sparka uppåt och neråt.
Är själv supermotståndare till allt vad allianser är, vare sig de är till höger, vänster eller mitt i. Tror att ju mer förutbestämda konstellationer vi har ju sämre blir de konstruktiva och genomarbetade förslagen.
Det ska bli lite kul att vara vild i Emmaboda framöver.
Skicka en kommentar