Gamla Kyrkogården i Kalmar

Kalmar är gammal stad och redan på 1200 talet var staden etablerad och en av Sveriges viktigaste städer. Runt den stora borgen som fanns här, som i framtiden skulle bli det som idag är Kalmar slott växte det medeltida staden upp med trånga gränder, hantverkare och en stor kyrka som tillsammans med borgen dominerade stadsbilden. Runt staden fanns en ringmur. I dag är den mesta borta men förutom slottet finns här den gamla kyrkogården som ett minne från förr.

Kyrkan är borta sen länge. Den anlades under 1200-talets första hälft och kyrkan kallades Bykyrkan eller St Nicholai Kyrkan och den och kyrkogården låg mitt i det medeltida stadens torg. Den 17 juni 1397 kröntes Erik av Pommern i kyrkan till den första unionskungen och Kalmarunionen blev därmed verklighet den 20 juli.

Under Kalmarkriget 1611-13 förstördes en stor del av dåvarande Kalmar och när man efter kriget byggt upp staden igen kom den svåra branden 1647. Flera år tidigare bestämde man att staden skulle flytta från det utsatta läget vid slottet till Kvarnholmen, som var lättare att försvara. Kyrkan ville man inte bygga upp igen eftersom man inte skulle kunna försvara den i händelse av nya krig och att risken var stor att fienden skulle erövra den och ha kyrkan som bas och lättare kunna attackera slottet. 1647 togs det slutliga beslutet att staden skulle flyttas. Det tog lång tid trots befallning av kungen att flytta en av rikets största städer efter ett halvt årtusende på samma plats. Kvarnholmen befästes med vallar och bastioner. En ny kyrka började byggas på Kvarnholmen och byggnadsmaterial hämtades från den gamla kyrkoruinen som slutligen sprängdes under 1670-talet. På Gamla kyrkogården finns idag stenar som markerar var kyrkan stod en gång i tiden. Men trots att kyrkan var borta användes kyrkogården ytterligare i ca 200 år. Då på 1860-talet anlades den Södra kyrkogården som ligger närmare slottet.














I dag liknar Gamla kyrkogården en lummig park där tiden stått stilla.

På kyrkogården finns såväl stående som liggande gravvårdar men de liggande hällarna är i majoritet.

Kyrkogården har en ålderdomlig karaktär. När man vandrar runt bland gravvårdarna får man en känsla av att tiden här går långsamt. Det är ytterst sällan man ser en dödskalle med korsade benkotor i på dagens gravstenar. Kanske var människan som ligger begravd sjuk och att det var de som orsakade personens död.

Närheten till havet gör att många sjömän ligger här som denna grav vittnar om.

Vy mot Kvarnholmen där man ser Domkyrkans fyra torn sticka upp i bakgrunden. Centralstationen syns i förgrunden.

Källor: Svenska kyrkan: Gamla kyrkogården
             Harald Åkerlund- Kalmar i medeltid och Vasatid
             Bilderna är tagna av mig i dag.