fredag, juli 05, 2013

Skara domkyrka

Skara domkyrka har anor från 1000-talet, men den nuvarande höggotiska stilen stammar ursprungligen från 1300-talet. Kvar från 1000-talet är bland annat en för svenska förhållanden unik krypta, ett sista vilorum för stiftets första biskopar. Nuvarande koret tillkom vid 1200-talets början, och långhuset jämte tvärskeppet fick sin huvudsakliga form vid 1300-talets början, varigenom hela byggnaden fick en höggotisk prägel. Dessa delar var och är uppförda av sandsten från Västergötland. Skara domkyrka skadades och restaurerades vid flera tillfällen (bland annat i krigen med Danmark och vid stadsbränder under bland annat 1700-talet). Skara domkyrka är i sitt nuvarande skick en i väsentliga delar modern byggnad, vari ingår omfattande rester av en medeltida anläggning.

1200-talet var en dynamisk period i stiftsstaden, med omfattande byggnadsarbeten. Under detta sekel lades den romanska kryptan, som fanns under koret i domkyrkan, igen och hela katedralen började byggas om i gotisk stil av finhuggen sandsten. Biskop Brynolf Algotsson var drivande i projektet. Höga fria ribbvalv och stora fönsterytor är två tydliga kännetecken för den gotiska byggnadsstilen och det är något som fortfarande utmärker Skara domkyrka.

Under århundradena som följde brandhärjades kyrkan flera gånger och utsattes för sporadiska ombyggnader, men det var med 1500-talet och reformationen som domkyrkans verkligt magra år började. Förfall omväxlande med nödtorftiga reparationer blev katedralens öde.

Trots kyrkans brister lät biskop, präster och församling ändå sig nöjas fram till 1800-talets slut. Då började skaraborna inse vad det var som stod mitt i staden, och en omfattande renovering och ombyggnad kom till stånd. Den leddes av arkitekten Helgo Zettervall. Det var under denna ombyggnad som kyrkan återfick sin gotiska karaktär och sina välkända kyrkspiror.

Efter en omfattande brand 1719 hade nämligen domkyrkans himlasträvande tornspiror kortats. I början 1800-talet kapades de helt och försågs med platta altantak. Namnet "Skara Böxer" lever än idag kvar som minne från den tiden.






Inga kommentarer: