tisdag, december 30, 2014

Julen i bilder- Annandag jul

Annandag jul bjöd på kallt väder med ett medeltemperatur på -7,6 i Emmaboda. Själv var jag ledig från jobbet i denna dag så det var en perfekt dag för att ge sig iväg på en utflykt med kameran i hand.

Rävemålas rondell
kl:12:53

Flaken vid Blötan
Kl: 12:59

Flaken vid Blötan
Kl: 13:02

Kalv vid Flaken
Kl:13:08

Kalv vid Flaken
Kl:13:10

Kommande måne
kl 19:11

Kommande månekl 19:11

Julen i bilder- Juldagen

Det blev väderomslag under judagsnatten och morgonen till kallare väder. Även i dag tillbringades en del av kvällen i Åfors och senare på arbetet.

Norra infarten riksväg 28, Emmaboda
kl:07:48

När juldagsmorgon glimmar, ER-sjön Emmaboda
Kl.07:50

Järnvägsparken, Emmaboda
kl: 12:50

Järnvägsparken, Emmaboda
kl: 12:52

juldagsfirande kor. Långasjö
Kl 13:05

juldagsfirande kor. Långasjö
Kl 13:07

måndag, december 29, 2014

Julen i bilder- julafton

Det var en mild och snöfattig julafton som vi fick uppleva detta år. För oss i familjen var det den första utan pappa som avled i den 11 maj i år. Vi gjorde det bästa vi kunde för att trots detta fira en trevlig jul. Vi besökte pappas grav innan själva julfirandet tog vid. När julaftonskvällen började lida mot sitt slut så tog min jobbarnatt vid och den skulle vara från 22:00 till 07:30 på juldagen.

Här kommer lite bilder från Julaftonen.

Första julen utan far.
Vid pappas grav kl 14:20

Algutsboda kyrkogård
kl 14.21

Algutsboda kyrkogård
kl 14.22

Algutsboda kyrka
kl  14:24

Åfors
kl 14:57

Julmat, Åfors
kl 16:15

Julgransdans i Åfors
Kl 16:45

Julgransdans i Åfors
Kl 16:55

Åforsbor vid granen som finns vid glasbruket
KL:17:15

söndag, december 28, 2014

Jullovsbio I Åfors- Hobbit, femhäradsslaget


























HOBBIT: FEMHÄRASLAGET avslutar Bilbo Baggers äventyr tillsammans med Thorin Ekensköld och de 13 dvärgarna. Efter att ha återkrävt dvärgarnas rike från draken Smaug har gruppen oavsiktligt släppt lös Smaug, som rasande låter sin eld drabba de försvarslösa männen, kvinnorna och barnen i Sjöstaden. Thorin är besatt av den återfunna skatten och offrar såväl vänskap som ära för att inte förlora den trots att Bilbo desperat kämpar för att få honom att ta reson. Slutligen tvingas Bilbo fatta ett riskfyllt beslut - men ännu större faror väntar. Den mäktige fienden Sauron har skickat en armé av orcher för att anfalla Ensliga berget, något som undgått alla förutom Gandalf. Medan mörkret tätnar trappas konflikten upp, samtidigt som dvärgarna, alverna och människorna måste besluta sig - ska de bilda enad front eller låta sig förintas? Plötsligt befinner sig Bilbo mitt i stridens hetta där han kämpar för sitt och sina vänners liv i Femhäraslaget, där även Midgårds framtid står på spel.



I rollerna:
Martin Freeman, Cate Blanchett, Benedict Cumberbatch, Orlando Blom, Ian McKellen, Christopher Lee, Mikael Persbrandt

Regi - Peter Jackson
Speltid - 144 min
Genre - Äventyr, Fantasy
Åldersgräns - Från 11 år
Originaltitel - The Hobbit: The Battle of the Five Armies
Premiärdatum - 2014-12-10

lördag, december 27, 2014

Vänsterpartiet välkomnar att extra val inte behövs

Jonas Sjöstedt kommenterar uppgörelsen som innebär att det inte behövs något extra val.

– Vi välkomnar den uppgörelse mellan regeringen och de borgerliga partierna som gör att det största blocket i riksdagen kan få igenom sina budgetförslag framöver. Vänsterpartiet sökte inte extra val. Vi har hela tiden velat genomföra den budget som vi och regeringen förhandlat fram och som innehåller en rad angelägna reformer som sänkt skatt för dem med låga pensioner, satsningar på äldreomsorg och bättre villkor för ensamstående föräldrar, säger Jonas Sjöstedt.

Vänsterpartiet vill nu att huvuddragen i den rödgröna budgeten genomförs i en eller flera ändringsbudgetar under 2015.

– Vi är beredda att samarbeta med regeringen om det. För oss är det också avgörande att arbetet med att genomföra överenskommelsen om att ta bort vinstjakten i välfärden genomförs som planerat.

Det inställda extra valet innebär att Vänsterpartiets arbete som oppositionsparti i riksdagen fortsätter, samtidigt är partiet redo att förhandla om fler statsbudgetar under mandatperioden:

– Vi är ett parti som samarbetar och vill påverka politiken. Vi är redo att förhandla om kommande budgetar om de har en inriktning som minskar inkomstklyftor, ökar sysselsättningen och stärker välfärden. I andra frågor kommer vi att vara ett tydligt vänsteralternativ och oppositionsparti till regeringen.

Jullovsbio i Åfors i eftermiddag- Pingvinerna från Madagaskar





Världens mest älskade fåglar Pingvinerna från Madagaskar, är nu tillbaka i sin första egna storfilm på bio och de ger sig ut på ett superhemligt uppdrag för att rädda världen.

I rollerna:
Regi - Simon J. Smith
Speltid - 92 min
Genre - Animerad film, Animerad familjefilm
Åldersgräns - Från 7 år
Originaltitel - Penguins of Madagascar
Premiärdatum - 2014-12-25


Julens stjärna

En av många mysterier eller konstigheter som berättas i bibeln är historien om Betlehems Stjärna som förkunnade att en allsmäktig person skulle födas. Det var den stjärna som ledde de tre vise männen till stallet i Betlehem där Jesus just hade föds. Många har genom åren försökt att förklara vad denna stjärna egentligen var för något för i grunden är alla överens om att det absolut inte var någon stjärna som lyste på himlen.

Men vad var det för något? Många teorier har lanserats genom åren. Allt från planeter, supernovor, Konjunktioner mellan olika planeter, kometer, meteorer, UFO, Att det verkligen var Gud som var stjärnan och helt enkelt att det aldrig existerat någon Betlehemstjärna utan att det är ett påhitt för att förhöja Jesu status. För under antiken förekom en mängd berättelser om ljussken och nya stjärnor i samband med historiska händelser, inte minst när kungar och härskare föddes. Under denna tid var det en utbredd uppfattning att varje människa hade en egen personlig stjärna på himlavalvet. Vanliga enkla människor hade bleka och knappt skönjbara stjärnor medan kungar och andra stora mäns stjärnor var starkt lysande.





















Hela berättelsen om Jesu födelse är kantad av frågetecken och fakta som går tvärs emot andra historiska källor. Ingen vet säkert när Jesus föddes. Det enda man vet att de troligtvis inte var 25 december. Inte heller var det år 0 som födslen skedde. Enligt Matteusevangeliet föddes Jesus under kung Herodes regeringstid. Det anses vara ett historiskt faktum att Herodes dog år 4 f.Kr. och det innebär att Jesus under alla förhållanden måste vara född tidigare än så.
Den romerske kejsaren Augustus påbud om skattskrivning utfärdades år 8 f.Kr. och de flesta historiker tror därför att Jesus föddes någon gång under våren året därpå alltså år 7 f. Kr.

Om detta stämmer så har vi kanske lösningen på mysteriet. Astronomer kan med en fantastisk precision räkna ut när och var olika historiska himlafenomen ägde rum. Därför vet man att vid tre olika tillfällen år 7 f.Kr. uppträdde ett sällsynt astronomiskt fenomen, nämligen en "Kungskonjunktion" med planeterna Jupiter och Saturnus inblandade. En konjunktion är en astronomisk term som betyder att två himlakroppar kommer så nära varandra på himlen att de ser ut att smälta ihop. Ordet kommer av det latinska coniunctio som betyder "förening".

Kungskonjunktionerna år 7 f.Kr. ägde rum i slutet av maj, i början av oktober och i slutet av november i stjärnbilden Fiskarna. Enligt österlandets astrologi hörde stjärnbilderna ihop med olika länder och folkslag. Stjärnbilden Fiskarna stod för landet i väster, "Amurru" - "Hebreernas hus". Planeten Saturnus var Judéens och vishetens stjärna medan Jupiter symboliserade kungamakten.





















Det enda som är verkligt besvärande i berättelsen är det faktum att stjärnan tydligen flyttade på sig, bland annat gick den framför de vise männen och den stannade först över stallet i Betlehem. Detta har en mängd sensationsförfattare tolkat bokstavligt men en förklaring som nog får anses vara mer trovärdig är att stjärnan stod högt på himlen och bara såg ut att följa med när de vise männen färdades på sina riddjur.

Jesusbarnet kan knappast ha varit nyfött i stallet som legenden säger för då stämmer inte tideräkningen med konjunktionerna och skattskrivningen. Det bör också ha tagit minst 50 dygn för de vise männen att färdas till Betlehem om de nu kom från något av de stora kultursamhällena i Babylonien.

Kung Herodes order att döda alla gossebarn i Judéen som var två år eller yngre tycks också innebära att Jesus faktiskt var åtskilliga månader gammal när de vise männen uppvaktade honom med sina gåvor.

Hur det än är med saken så får vi nog aldrig veta säkert vad Betlehemstjärnan var för något och kanske det också är meningen att det ska kittla fantasin lite. Men en sak vet jag det är att det just nu lyser en "Emmaboda stjärna" på kvällshimlen i söder. Det är planeten Venus som är natthimlens näst ljusstarkaste objekt (efter månen) som man kan se ganska lågt i söder. Kanske förkunnar den att någon stor allsmäktig person har föds eller ska födas vad vet jag? Men vacker är den i allfall denna planet som bär den romerska kärleksgudinnan Venus namn. Så liten koppling har Venus till den tid då Jesus sägs ha föds

fredag, december 26, 2014

Tomten

Tomten kan också kallas tomtevätte, och i Skåne, Danmark och Norge kallas han företrädesvis nisse eller goanisse (jfr uttrycket Nisse god dräng), ursprungligen ett noanamn. På svenska finns även puke som är en smådjävul[2], pyske är en liten människa[3], hempjäske och pixy är en tomtegubbe. På finska finns tonttu som är inlånat från svenskan. Liknande husandar hos andra folk är de romerska penates och lares, den ryska dHomovoj (även hos andra slaver), hob i England, brownie i Skottland och Heinzelmännchen i Tyskland.

















Tomten var en slags skuggbonde med övernaturliga krafter som såg till att gården har lycka med sig. Han antogs ofta vara den förste mannen som odlade upp just den gården, och som inte kommer till ro efter döden, utan hela tiden måste se till "sin" gård. Han visade sig ogärna, men beskrivs som en äldre man och mindre än människor (exakt hur liten varierar), ofta med vitt skägg, gråa kläder och luva. Det var viktigt att hålla sig väl med honom och inte förarga honom på något sätt. Tomten hade ett vresigt temperament och kunde hämnas om man exempelvis misskötte djuren eller behandlade honom respektlöst. Framför allt vakade han över djuren i stall och ladugård.

Som tack för hans arbete gav man tomten en skål gröt. Enligt en senare tradition skulle han vara särskilt förtjust i risgrynsgröt (sötgröt), som därför även kallas tomtegröt. Till sägner om tomten hör hur han i vrede dräper en ko när han inte får en klick smör i sin gröt, eller hur han belönas med nya kläder, vilka dock gör att han anser sig för fin för att fortsätta med sitt arbete. Det säger även något om bondesamhällets värderingar att tomten, gårdens skyddsväsen, är en man, medan skogsrået, vildmarkens skyddsväsen, är en kvinna.

















Tomten har en del gemensamt med vättarna. Båda hör till oknyttens skara och sades exempelvis hålla till under vårdträdet, och gårdsvätten är ett annat namn på tomten. I de isländska sagorna talas det om landvättar som man inte fick skrämma bort för att lyckan skulle fly bygden, och som med mycket annat i folktron kan man se tomten som en del av den fornnordiska religionen som kvarlevt synkretiskt med kristendomen. Den heliga Birgitta varnar på två ställen i sina uppenbarelser för att hedra tomtegudar (tompta gudhi, tompa gudhom); liknande varningar utfärdas i äldre predikosamlingar och bibelkommentarer.

Två personer som format många svenskars bild av tomten är Viktor Rydberg med sin dikt Tomten från 1881, där tomten ser efter gården en midvinternatt och funderar över människornas ändliga livstid, och Jenny Nyström som från 1874 tecknade flera julkort med tomtemotiv, vilka ännu finns i nytryck.

















Jultomten, som på kontinenten oftast kallas något i stil julmannen eller sankt Nikolaus, lånades in till Sverige under andra halvan av 1800-talet, främst från Tyskland, och har mest utseendet gemensamt med gårdstomten. Tidigare var det julbocken som skötte julklappsutdelningen. Jultomten har hjälp av tomtenissar, som i engelskspråkiga länder är alver (elves) och oftast har gröna kläder.

källa: Wikipedia

torsdag, december 25, 2014

Freden börjar här- Julottepredikan av Präst Lina Petré, Algutsboda kyrka

Kära vänner, en riktigt god jul! Ni som var här förra året minns kanske att predikan den julottan handlade om konst. I år tänkte jag istället fokusera på det som kanske är konstens motsats, nämligen krig. Eller rättare sagt tänkte jag prata om änglarnas budskap till herdarna om fred på jorden.

Det här året som nu lider mot sitt slut, 2014, är ju faktiskt ett bemärkelseår. Det är 100 år sedan första världskriget började. Ett krig brukar man ju uppmärksamma och inte jubilera och det är ju klokt, men just precis de här dagarna hände faktiskt en sak som var inte mindre än ett mirakel, som man gott kan fira som ett jubileum. Jag pratar förstås om julfreden 1914. Känner ni till historien?

Kriget startade i juli 1914 och hade alltså pågått i snart ett halvår. Många trodde fortfarande att kriget skulle bli kortvarigt, och nu närmade sig julen. På västfronten i holländska Ypern befann sig tyskar och britter i sina respektive skyttegravar. Dagarna innan jul hade man hört julsånger sjungas på såväl tyska som engelska, och God jul-meddelanden sändes över ingenmansland.

På julafton inleddes ett spontant och inte alls sanktionerat vapenstillestånd som skulle gå till historien. Tyskarna satte upp julgranar, och strax började man lämna skyttegravarna för att mötas i ingenmansland. Där gav soldaterna från respektive land varandra julklappar, man delade mat med varandra och önskade varandra en god jul.

Vapenstilleståndet spred sig, och det hände att man till och med arrangerade fotbollsmatcher. På vissa håll upphörde firandet på annandagen, medan det på andra håll drog ut ända till nyår. Och om inte detta räknas som ett Guds mirakel, då vet jag inte vad som skall göra det.

Jag vet inte vad det var som fick soldaterna på respektive håll att lämna kriget för ett tag, men jag vill gärna tänka att det beror på julens budskap om att Gud blir människa. Att vara människa, det betyder så mycket.

När man tänker på våldet i världen, både historiskt och i vår egen tid, så är det så lätt att tappa hoppet om människan. Men visste ni, att det är och alltid har varit väldigt svårt att få soldater att strida man mot man? Att gå in i närkamp, det är ingenting man vill göra, och det handlar inte om rädsla över att själv bli dödad i första hand. Istället handlar det om att vi människor har svårt, mycket svårt, att döda eller skada andra människor.

För att komma runt det här ”problemet” har befälhavare och makthavare i alla tider gjort vad de kunnat för att avhumanisera motståndaren. Man har kallat fienden för djur, hundar, monster - ja, allt möjligt för att kunna få till en strid. Och hur hemskt det än låter, så är det något som ger hopp. Så länge vi betraktar våra medmänniskor som just människor, så kan vi inte kriga mot varandra. Det ligger faktiskt inte i vår natur.

I höstas fick jag ett sms från en vän som har farit väldigt illa av att se människor tigga utanför affärerna i den stad den här personen bor. Vi har pratat en hel del om att det vore ju hemskt om man inte for illa av att se nöden, att det vittnar om medmänsklighet. Och så har vi pratat om de olika åsikter som man kan ha i frågan om hur man hjälper bäst. Det hela slutade med att min vän gick och köpte kaffe och en smörgås och frågade kvinnan som satt och tiggde utanför affären om hon ville ha. Kvinnan sa förstås ja och tack, och så hade båda två fått en gåva: min vän gåvan att få ge och hjälpa, och kvinnan som tiggde lite mat och varmt att dricka.

När min vän gjort detta kanske andra eller tredje gången, så fick jag ett sms där det stod: ”idag nuddade hon min hand när jag gav henne fikat, och plötsligt blev jag mer medveten om att detta är en människa av samma material som jag.” Nu tror jag inte att min vän förut trodde att den tiggande kvinnan var något annat än en människa, men det var ändå väldigt fint skrivet och en viktig insikt. Kanske är det samma insikt som soldaterna fick där vid julfreden 1914? Vi är alla människor. Vi känner igen oss själva i den andre. Kanske känner vi igen också Kristus i den andre?

När änglarna visar sig för herdarna där utanför Betlehem, bär de med sig ett budskap om fred. Jag tror att det är mer ett imperativ, en uppmaning, än ett konstaterande. Håll fred! Men hur skall det gå till? Jo, genom att ett barn har fötts. Kanske, utöver allt det andra som julens budskap rymmer, betyder det också att det där barnet, som är Gud som blivit människa, vill påminna oss om att också vi är människor. Det ligger egentligen inte i vår natur att inte bry oss om andra eller att bruka våld. Det är först när vi glömmer bort vår mänsklighet, och att dem vi möter är människor som vi, som det blir fel.

Nu är ju de flesta av oss som är här inte soldater och vi kommer förhoppningsvis aldrig behöva uppleva krig. Men fred handlar ju om så mycket mer än vapenstillestånd mellan länder! Fred handlar om hur vi bemöter andra. I familjen, i vänkretsen, på arbetsplatsen, i samhället. Freden börjar faktiskt där. I vardagen. Hos oss själva.

Jag tror att det var oerhört svårt för befälhavarna där på västfronten att få soldaterna att fortsätta kriga. Jag vet att det är omöjligt för min vän att gå förbi en utsträckt hand och inte bry sig. Därför tror jag, att änglarnas budskap till oss i vår tid är att på djupet fundera över vad det innebär att Gud blir människa, att vi är människor, och att Kristus bor i oss alla. Att inte lyssna på dem som vill hävda att de andra inte är som oss.

Gå gärna fram här efter gudstjänsten och ta en titt i krubban, se på barnet som vilar där. Försök tänka ”du är människa, som jag, och jag är människa som du. Jag lever i dig och du bor i mig”. Bär sedan med den tanken och känslan ut i vardagen och alla möten och bekantskaper som väntar. Så börjar fred. Så byggs Guds rike. Så kan vi svara på änglarnas uppmaning. Amen - må det bli så.

Präst Lina Petré, Algutsboda kyrka

Tre olika sorters jul

Den Fornordiska julen

Jul är benämning på den nordiska hedniska midvinterfesten julblot, fornnordiska jólablót eller "midvinterblot". Julblot eller midvinterblot firades alltså vid midvintern då dagarna är som kortast och nätterna som längst, det vill säga kring vintersolståndet. Man tror att det förkristna firandet av denna dag var en dyrkan av denna egenskap hos dygnet då det tolkades som ett återuppvaknande av naturen.

Ordet "jul" finns belagt före kristnandet av Norden och är alltså fornnordiskt. Det förekommer tidigast i ett hyllningskväde till Harald Hårfager från omkring år 900 där någon sägs "dricka jul". En vanlig folketymologisk vanföreställning är att ordet är besläktat med hjul; detta är emellertid av språkhistoriska orsaker otänkbart, och ordets förgermanska etymologi är okänd.

Den kristna julen

Jul kallas på nordiska språk inkl finska även den högtid som kristna firar den 25 december till minne av Jesu födelse. Man kan inte som på till exempel engelska direkt ange distinktionen mellan christmas och yule.

I Sverige pågår den kristna julen från juldagen, 25 december, till trettondagen, 6 januari. Årstiden för Jesu födelse anges inte i evangelierna, men Lukasevangeliet indikerar att årstiden var månaderna då herdarna var ute och vaktade får. Det gjordes under sommarmånaderna, vädret blev kyligare i slutet av oktober början på november. Men den exakta tidpunkten för Jesu födelse är inte känd. Liberius fastställde datum för juldagen till den "25 december" 354. Årstiden december ersatte företrädesvis det romerska firandet av solguden som hölls vid midvintern, men även andra hedniska folk i västerländerna firade redan sina egna typer av högtider vid midvinter.

Övergången från de gamla folkens traditioner och seder till kristendomen underlättades som tidigare nämnts genom att midvinter redan var en högtid. Ljusets återvändande till jorden efter midvinter har fått symbolisera det andliga tecknet för Jesus födelse, och därmed infaller juldagen med midvinter. Vintersolståndet infaller nuförtiden något tidigare på grund av ändringar i kalendern.

Den västkristna kyrkan var först med att införa juldagen den 25 december och samtliga länder i väst har denna högtidsdag. Inom den östkristna kyrkan har trettondedag jul, epifania, ofta en starkare ställning än julen. Denna dag firas där till minne av Jesu dop eller hans födelse.

Eftersom den kristna julen startar den 25 december, i de flesta länder är juldagen den dag då man firar jul mest, infaller dess afton klockan 18 kvällen därinnan, varav namnet julafton. Julen i Sverige varade förr till tjugondag Knut (13 januari), medan den i övriga världen tar slut i och med trettondedag jul (6 januari).

I Sverige fanns även förr flera helgdagar omkring jul: tredjedag- och fjärdedag jul, men dessa avskaffades genom förordning 4 november 1772.

Den sekulära julen

Det sekulära julfirandet är en blandning av hedniska, kristna, nordiska och germanska traditioner från 1800-talet.I det sekulära svenska samhället firas jul under hela adventstiden med julaftonen som höjdpunkt och anses avslutad på juldagen.

Jul har blivit den största sekulära högtiden över hela världen. Här ingår kommersialismen, julstressen, julskyltning som startar redan i november, H&M:s spektakulära annonskampanjer, julkalendrar, Julkalendern på TV, Julkalendern i radio, julmusik, julgran, julmat med julskinka och lutfisk, julbord, glögg, julsprit, julöl, julkort med speciella julfrimärken, jultidningar, julklappar, jultomtar, julstädning, Kalle Anka och hans vänner samt Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton på TV, julyra, julneuroser etc.

Det har sagts om julen att det är den tiden på året då svenskarna bryr sig om de släktingar de ignorerar resten av året och skuldsätter sig för att köpa saker till andra som dessa aldrig önskat sig eller ens behöver.Jul är i Sverige en familjehögtid. Julen har därför blivit en pina för människor som är ensamstående eller marginaliserade. De flesta restauranger är stängda på julafton och ibland även på juldagen.

Flera ideella organistioner engagerar sig extra under julen och erbjuder ensamma, hemlösa och socialt utslagna lite "julstämning" genom att anordna "julbord" med skänkta livsmedel. Dessutom ges lite underhållning.I Sverige firas julen vanligtvis med familj och vänner. Inför julhögtiden pyntas fönster med ljusstakar och julgranen placeras i rummet. På julaftonen kommer tomten och delar ut julklappar åt barnen. Under 1900-talet har först radio och sedan TV fått en betydande roll inför julfirandet. Även elektriskt ljus används i stor prägel.

tisdag, december 23, 2014

Julorkanerna 1902

Det verkar bli en lugn julhelg vädermässigt på dom allra flesta håll. Ute till havs i södra Sverige är det dock klass 1 varning för kulingvindar och höga vattenflöde varnas det för i Skåne. I Västernorrland är det klass 1 varning för riklig snöfall.

Annat var det julhelgen 1902. För bland 1900-talets stormar är kanske julstormen 1902 mest berömd. I verkligheten var det två intensiva oväder som drog fram över landet med orkanvindar på sina håll. Södra Norrland upplevde orkanvindar natten mellan julaftonen och juldagen. Redan följande natt kom nästa stormcyklon in över södra Sverige, och denna storm var mer omfattande än den första.

Med hjälp av väderkartor, observatorernas journalförda anteckningar och utdrag från tidningslägg ges en del detaljer om väderläget julen 1902. En kraftig västlig luftström rådde över Nordeuropa. Det var mycket oroligt i lufthavet med mycket stora och snabba svängningar i lufttrycket.

Som nämndes i början befann sig ett nytt oväder redan vid Färöarna på väg mot södra Sverige. Det fördjupades ytterligare och hade på juldagens kväll sitt centrum nära Oslo där trycket var nere i 717 mm Hg (956 hPa). Under natten till Annandagen slog orkanen till över Sydsverige. Här följer några citat från observatörer.

Karlshamn: "Orkan natt kl 11-04. Regnmätaren kullblåst. Skador å byggnader. Kullfallna träd".
Lund: "Stark orkan natten mellan den 25-26".

Både Kullen, Knäred, Kinnared (östra Halland), Kristianstad och Askersund rapporterade högsta vindskalan, dvs. orkan, vars verkningar enligt instruktionen för observationernas utförande beskrevs: "Avbryter stora träd, bortför skorstenar och hustak m m!"

Växsjö: "Natten mellan 25-26, med början kl 11 tilltagande, kulmen kl 2-4, fullständig orkan, mestadels västlig riktning. Ovädret upphörde mellan 4-5".

Ölands norra udde: "Kl 2. 15-5 fm därunder vinden skiftade SW-NNW dess styrka varierade, övergick till full NNW-lig storm kl 5 fm. Stormen avtog kl 1 em.

Stockholm: "Våldsam snöstorm natt d. 25-26 med orkan".

Från flera platser rapporterades åska och nederbörden övergick i snöfall. Ytterligare några citat från väderobservatörer, vilka finns publicerade i "Månadsöversikt af VÄDERLEKEN I SVERIGE till lantbrukets tjänst" 23:e årgången 1903.

Häckeberga Skåne: "Den orkanlika NW-storm som rasade har från kl 11 em den 25 till kl 3 fm den 26, kullvräkte 2000 träd i härvarande skogar samt förorsakade stor skada på hustaken samt hö- och halm stackar, hvilka på flera ställen totalt jämnades med marken. Det var den starkaste storm, som här observerats sedan Novemberstormen 1872".

Vadebäck i Skåne: "Natten den 25-26 rasade en förfärlig orkan, hvars like ingen förut skådat. Hela hus jämnades med marken. Somliga tak flögo rent bort. Hafvet öfersvämmade marken omkr. 1 000 m från den vanliga strandbädden. Fiskar slungades av vågorna högt upp på land. Flera hus måste mitt i natten överföras av deras innevånare, som med fara för sina lif sökte räddning till säkrare områden".

Ljungby: "Efter stormen natten den 25-26 såg skogarna ut som ett rågfält, där lien gått fram. Flera mindre ladugårdar nedblåste och några kreatur ihjälslogs".

Hökhult i Halland: "Natten den 25-26 rasade en mycket häftig storm, som strax efter midnatt övergick till NW, och drev upp havsvattnet 8 fot offer vanligt vattenstånd å härvarande kust. Vattnet steg till och med upp i sängarne i flera hus vid hafet och Lagan, så att innevånarne måste fly upp på vindarne eller från husen om natten. Nästan alla hustak skadades något, många mycket af stormen, äfven flera större kreatursstallar, så att många kreatur blefo ihjälslagna och ännu flera skadade. Telegraf- och telefonledningar ha blåst ned utmed vestkustbanan, och banvallen har skjölts bort af böljorna på. sina ställen, så att trafiken å samma bana har måst inställas under flera dagar. Mycken skog har blåst ned".

Öxabäck i södra Västergötland (utdrag): "en myckenhet skog kullvräktes och stora träd blåste av på midten. Hade marken ej varit så djupt tjälad, hade ändå större skada åstadkommits. En så våldsam storm säger sig ingen af de här boende upplefat".

Från tidningsnotiser kan nämnas följande: I Halmstad kastades mudderverket Herkules och den engelska briggen Excelcior upp på Östra Stranden. Av badhuset i Halmstad fanns bara en enda påle kvar av byggnaden. Kallbadhuset i Varberg förstördes helt. Järnvågsbron i Ängelholm blev illa åtgången, och den 4 km långa järnvågsbanan Malmö-Limhamn raserades.

Som framgår av citaten ovan var det Skåne, Halland, västra Småland och södra Västergötland som drabbades värst. Dessbättre inträffade inga dödsolyckor på land, men flera sjömän fick sätta livet till.

På Annandagens morgon hade det klarnat upp i Sydsverige och temperaturen fallit till minusgrader i inlandet. Men på Östersjön pågick ännu stormen; Visby rapporterade kl 8 nordlig orkan. Lågtrycket hade sitt centrum söder om Onega och i centrum var lufttrycket fortfarande under 720 mm Hg.

Källa: SMHI

Lucka 23

måndag, december 22, 2014

Kalmar domkyrka


Kalmar domkyrka ligger i Kalmar och är församlingskyrka i Kalmar domkyrkoförsamling, Småland. Den tillhör Växjö stift; Kalmar stift upphörde 1915, men kyrkan har även efter sammanläggningen av stiften formell ställning som domkyrka.


Under medeltiden var Kalmar med sitt strategiska läge vid Östersjön en av Sveriges allra viktigaste städer. Staden hade förbindelser med det tyska Hanseförbundet och var mötesplats för bildandet av Kalmarunionen. Den var uppbyggd i närheten av den starka befästningen som utgjordes av Kalmar slott. Vid Kalmarkriget 1611-1613 blev en stor del av staden förstörd. På grund av försvarsskäl fattade Riksrådet 1640 beslut att flytta staden till Kvarholmen. I ock med detta beslut aktualiserades även uppförandet av en ny kyrka. Den gamla medeltida kyrkan i staden som kallades Storkyrkan eller Bykyrkan var en byggnad med ett brett försvarstorn. Den hade flera gånger byggts om och utvidgats till en stor treskeppig kyrka med flera sidokapell. Kyrkan blev illa åtgången under kriget 1611 men återuppbyggdes med undantag av tornet. Efter en eldsvåda 1647 påbörjades flyttningen av staden. Kyrkan som skadats vid stadsbranden men delvis återställts sprängdes 1678 i fyra omgångar.



Det ansågs nödvändigt eftersom den kunde användas som bas för fienden vid en eventuell belägring av slottet. Man tog vara på kyrksilvret, mässhakar, predikstolen, kyrkklockorna och det niostämmiga orgelverket. Stenmassorna från kyrkmurarna kom delvis att användas i den nya befästningen kring Kvarnholmen.Den nya kyrkan som kom att bli Domkyrka i Kalmar stift uppfördes i tre etapper under tre kungars tid med namnet Karl. Därför fick den med all rätt vid invigningen namnet Karls domkyrka. Kyrkan började uppföras 1660 då Karl X Gustaf var Sveriges kung. Den invigdes 1682 knappt halvfärdig av biskop Henning Schütte när Karl XI var regent. Den stod dock helt färdig 1703 då Karl XII blivit kung. Under denna period befanns sig dessutom den svenska stormakten så gott som oavbrutet i krig. 


Kyrkan ritades av slottsarkitekt Nicodemus Tessin d.ä. Det har antagits att Tessin i utformningen av exteriörarkitekturen har inspirerats av kyrkobyggnaderna Il Gesù ,Sant'Agnese in Agone och Santa Susanna i Rom. Den är byggd i modifierad barockstil, utan kupol och med höga fönsteröppningar. Kyrkobyggnaden är uppförd i långsträckt korsform med absider i öster och väster och korsarmar i norr och söder. Korsarmarna med sina tempelgavlar krönta med kandelabrar flankeras av fyra lanterninförsedda torn. Fasaden är rikt utformad med pilastrar.  Byggnaden vilar på en hög sockel av granitblock med inslag av kalksten. Materialet i murverket består av ölandskalksten med gotlandskalksten i detaljer och dekorationer. Valven och portaler samt fönsteromfattningar är utförda i tegel. De fyra sidotornens lanterniner är byggda av trä. [6] I det sydvästra sidotornet som fungerar som klockvåning hänger de tre kyrkklockorna gjutna i början av 1600-talet och överförda från den gamla kyrkan. Taket är beklätt med kopparplåt liksom lanterninernas karnissvägda huvar som kröns av eldurnor. Ingångar är belägna i norr ,söder och väster med portaler i olika utformningar. Södra och västra portalerna tillhör kyrkans byggnadstid. Den norra härrör från 1834. Yttermurarna har kalk och spritputsade fasadpartier i gult. Omfattningarna kring öppningarna en ljusgrå färgton medan pilastrar och listverk är oputsade.

Kyrkorummet med sina vida, vita valv och sidoläktare, en praktfullt altaruppställning, rikt skulpterad predikstol, gravhällar och epitafier, återspeglar den svenska stormaktstidens gudstjänstrum. Trots ett flertal restaureringar under tidernas lopp har kyrkan i stort sett behållit sin ursprungliga prägel. Den senaste inre restaureringen med temat: " Kalmar domkyrka i nytt ljus", har haft intentionen att göra kyrkorummet funktionellt utan att ta bort dess ursprungliga prägel


  • Altaruppställningen är utförd av 1712 av Kaspar Schröder efter en ritning av Nicodemus Tessin d.y., 1704. Den består förutom av sarkofagaltaret av tre delar symboliserande Guds treenighet. Uppsättningen som vilar på två kraftiga kolonner pryds av ett gyllene bildfält som skildrar," Guds som skapare". Överdelen är krönt av en strålsol med ”Helige Ande” i mitten i form av en duva omkransad av änglar .Den stora altartavlan som är infogad i uppställningen har med stor sannolikhet målats av David von Krafft och är en spegelvänd kopia av Charles Le Bruns stora målning " Descente de croix ", eller "Nedtagandet från korset" som återfinns på Musée des beaux-arts i Rennes. 
  • Altaruppställningen flankeras av två allegoriska kvinnogestalter varav den ena med framsträckt kalk representerar " Tron" och den andra med ett ymnighetshorn " Nåden". 
  • Predikstolen i barock med baldakin överförd från den tidigare kyrkan, är troligen ett krigsbyte, som antas vara skulpterad i mitten av 1600-talet. Korgens fem bildfält skildrar från vänster: 1. Jesus fängslas. 2. Jesus inför Pilatus. 3. Jesus gisslas. 4. Jesu korfästelse. 5. Nedertagandet från korset. Bildfälten flankeras av apostlagestalter. Den rikligt dekorerade baldakinen är indelad i tre avsatser. Överst står den uppståndne Kristus med segerfanan. I mittersta avsatsen putti med pinoredskap och kvinnor med oljekrukor. Den nedersta avsatsen pryds av allegoriska kvinnogestalter och dubbelsköldar med bomärken för bemärkta borgare. [10] Predikstolen bärs upp av en snidad bild av Kalmars skyddshelgon den helige Kristoffer.
  • Dopfunten från 1963 av grå öländska sandsten har formen av ett skepp. Den är ett verk av skulptören Erik Sand. Locket i mässing med tre segel är utfört av ädelsmeden Kurt Landgren. Dopfunten hade tidigare sin plats i koret men är numera flyttad till sydvästra delen av kyrkorummet där kyrktorget är beläget.
  • Huvuddelen av den sluten bänkinredning i mittskeppet och korsarmarna under sidoläktarna tillkom vid restaureringen 1928-1932 efter ritningar av stadsarkitekt J Fredrik Olson. Bänkskärmar och bänkdörrar är dekorerade efter motiv från 1600-talet. Orgelläktaren och sidoläktarna utformades 1883 efter ritningar av H.Zettervall. 
  • I kyrkan finns inte mindre än ett åttiotal gravhällar från 1600- och 1700-talet. 
  • Kyrkorummet pryds av en stor mängd Epitafier och Begravningsvapen från 1600 och 1700-talet. 
  • Vid senaste restaureringen tillkom ett fristående centralaltare i bladguld och med en skiva av röd Ölandssten. Dessutom tillkom även en flyttbar dopfunt av metall, laserskuren i ett mönster som är en abstraktion av vatten, lackerad i blå nyanser samt en ambo i grafitmålad laserskuren plåt. 


bilderna tagna i dag

Lucka 22

söndag, december 21, 2014

Årets kortaste dag

Då har vi kommit fram till årets kortaste dag och efter i natt vänder det sakta men säkert mot ljusare tider. Vädret inleddes soligt med några minusgrader för att sen bli mulet men uppehåll.

Utanför Vissefjärda med sjön Törn i bakgrunden

Även detta hus ligger vackert vid Törns strand

Naturskönt vid Ödevata

Sjön Ödevaten vid Ödevara

midvintersolstånd

I natt är det årets kortaste dag och helt logiskt kommande natt årets längsta natt för oss på norra halvklotet. Strax efter midnatt kl 00.03 står solen som lägst i söder. Sverige är ett avlångt land så när solen stiger upp varierar kraftigt och som alla vet så är solen under horisonten om man befinner sig vid norra polcirkeln eller längre norrut. I Emmaboda går solen i dag upp klockan 8.31 och gick ner klockan 15.20,

Vid vintersolståndet lutar jordaxelns norra del maximalt bort från solen, vilket medför att norra halvklotet alltså får sin kortaste dag och längsta natt. Efter denna dag så blir dagarna sakta med säkert längre. Den 20 mars 2013 passerar solen ekvatorn på sin väg norrut och då inträffar vårdagjämningen.

Det motsatta råder på Södra halvklotet där det är midsommarsolstånd idag.

Lucka 21

fredag, december 19, 2014

Erik om sin nya tjänst hos Hammarby Fotboll

Filmkväll i Åfors


























En familj åker till Alperna för några dagars skidåkning och tid för varandra. Solen skiner och underlaget är perfekt, men en lavin vänder upp och ner på tillvaron när pappa Tomas överger hustru och två barn i en nära-döden-upplevelse. Katastrofen uteblir, men familjen är likväl offer. En instinktiv handling får familjen att ifrågasätta sina roller och pappa Tomas i synnerhet. Semesterns sista dagar blir en prövning för äktenskapet och för Tomas startar en kamp att återerövra sin status som familjefader.

I rollerna:
Johannes Bah Kuhnke, Lisa Loven Kongsli, Kristofer Hivju, Fanni Metelius

Regi - Ruben Östlund
Speltid - 120 min
Genre - Drama
Åldersgräns - Från 11 år
Originaltitel - Turist
Premiärdatum - 2014-08-15

Lucka 19

torsdag, december 18, 2014

KD kommer med skamligt julbudskap

Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund uttrycker idag, bland annat i en debattartikel i Dagens Nyheter, att han vill minska kostnaderna för asylmottagningen genom sänkt etableringsersättning, ett nytt skatteavdrag, tillfälliga uppehållstillstånd och snabbare asylprocess. Enligt Hägglund är det ett sätt att ”möta människors oro” för ”misslyckad integration”.
- KD väljer att krydda sitt redan tveksamma julbudskap om nej till gratis mediciner för barn, nej till höjd a-kassa och bättre sjukförsäkring med att se flyktingar som kostnader och misstänkliggöra dem genom att påstå att de väljer bidrag framför arbete, säger Christina Höj Larsen, Vänsterpartiets migrationspolitiska talesperson.

– Det är skamligt och desperat att försöka plocka poäng på att det just nu finns många människor som tvingas fly slakthusen i Syrien, Irak och Eritrea.
– Vad som behövs är bättre SFI, validering och effektiva kompletteringsutbildningar för att få nyanlända i arbete, säger Christina Höj Larsen.

Lucka 18

onsdag, december 17, 2014

tisdag, december 16, 2014

ER-Sjön
















ER-sjön, 16 december. Kl. 16:06














15 oktober kl:13:41

15 september kl:15:13








Tyvärr har politiska uppdrag gjort att jag inte hade möjlighet att fotografera ER-sjön den 15 som brukligt så det är därför det blev några dagar senare denna månad.
18 augusti 13:37














15 juli kl: 16:52















15 Juni Kl: 20:33













15 maj Kl.18:36















15 april Kl: 17:43













15 mars kl: 14.46