Vadstena slott

Under Vadstenas äldsta tider fanns ingen försvarsborg till skydd för staden; inte ens Bjälboättens palats hade den funktionen på 1200- och 1300-talet, innan det blev en del av Vadstena kloster. Dock uppfördes en enklare stadsmur runt staden på 1400-talet. I centrala Vadstena, alldeles intill Vätterns strand ligger ett av Sveriges bäst bevarade renässansslott. Det byggdes som försvarsanläggning av kung Gustav Vasa år 1545, i syfte att skydda Stockholm och riket från eventuella danska och småländska attacker. Ett par år efter det att Dackefejden hade slagits ned i Småland och södra Östergötland, sattes spadarna i jorden.
Slottet byggdes i en stadsdel från 1400-talet som kallades Sanden på grund av markens beskaffenhet. Valet av plats berodde säkert på de naturmässiga förutsättningarna med vatten eller sankområden som mer eller mindre omslöt denna. Problemet med att det redan fanns en bebyggelse löstes genom att man erbjöd invånarna, mestadels hantverkare såsom kopparslagare, skinnare, smeder, skomakare och skräddare, ersättningstomter i andra delar av staden. Gyttret av grå trähus revs. Året efter avhysningen inleddes arbetet med att uppföra slottet med tillhörande vallar och vallgravar.
1555 delade Gustav Vasa ut hertigdömen till sina fyra söner och Magnus tilldelades bland annat Östergötland, varpå fästningen började omdanas till ett palats. Magnus äldre bror Johan planerade slottets tredje våning med rikssalar och slottskyrka och hela bygget stod klart under första hälften av 1600-talet.
Efter att kungligheterna lämnat slottet i början av 1700-talet kom slottets salar att användas bland annat som damastväveri och spritförråd. 1899 flyttade landsarkivet in i slottets östra halva, i väntan på permanenta lokaler i Linköping, men dessa lät vänta på sig och arkivet finns kvar i Vadstena slott än idag.

Gustav Vasa vistades inte så ofta på slottet. 1552 gifte han sig dock med Katarina Stenbock i Vadstena klosterkyrka och bröllopsfesten hölls då på borgen.
Kungens son, Magnus, innehade slottet som sitt residens under större delen av 1500-talets andra halva. Det var han som innehade slottet då det så kallade Vadstenabullret skedde. Han dog 1595 och slottet och hertigtiteln övertogs av hans brorson Johan Vasa. Han och hans gemål Maria Elisabet bodde tidvis på slottet fram till bägge deras död 1618. Efterkommande år vistades flertalet kungligheter på slottet. Gustav II Adolf höll riksdag där och drottning Kristina lät sätta upp en av landets första operor på slottet.
Drottning Hedvig Eleonora hade Vadstena län och slott som del i sitt livgeding, vilket hon erhöll efter maken Karl X Gustavs död 1660. Den sista kungligheten som vistades i slottet var prinsessan Ulrika Eleonora (sedermera regerande drottning), som 1716 fick besök av sin bror, Karl XII, då denne varit utomlands i sexton år.

Bilderna tagna den 12 juli

Vy mot Vättern