tisdag, mars 31, 2015

Rådjur

Rådjuren är väldigt små i förhållande till andra hjortdjur. Med en mankhöjd mellan 60-70 cm och vikt på 20-30 kilo tillhör de minsta. Namnet rådjur kommer från fornsvenskans radiur vilket betyder fläckigt djur. Rådjuren är bara fläckiga under sina första veckor, därefter ersätts pälsen med en mer jämn röd- eller gråbrun färg. Spegeln är som för de flesta hjortdjuren vit. Kroppen är långsmal och halsen är förhållandevis lång. Dess öron och ögon är stora och nosen spetsig. Mellan hanen och honan är det en låg könsdimorfism, hanen väger bara något kilo mer än honan och är lite större till växten. Tydligt kännetecken mellan honan och hanen är att hanen bär horn medan honan inte gör det. Utöver det har även hanen en hårtofs vid könsorganet under buken till skillnad från honan som har en fem cm lång brungul hårpensel. Rådjuren har flera doftkörtlar avger doftmarkeringar. Doftkörtlarna finns i pannan, mellan klövarna och på bakbenhasorna.

Rådjuret är idisslare och stöter därmed upp födan och tuggar därefter om den för att hjälpa matsmältningen. Vanlig föda för rådjuren är växter med högt näringsinnehåll och smältbarhet. Det gör att rådjuren enbart äter gräs när det är ont om föda. I övrigt föredrar rådjuren föda som örter och lövträd.

Under parningen, som infaller i juli — augusti, jagar hanen honan i snäva cirklar runt en sten, buske eller liknande. Spåret som uppkommer efter det kallas för älvdans eller häxring. Rådjurens ungar kallas för kid. Kiden växer snabbt och når under sitt första levnadsår en mankhöjd mellan 60-65 cm och vikt på 14-20 kilo. Pälsen är fläckig från födseln men övergår efter några veckor till en enfärgad vuxenpäls. Honan föder i regel 1-3 kid (normalt två) efter en dräktighet på 9-10 månader. Som nyfödda väger kiden mellan 1,5-2,5 kilo och diar från honan de första fyra månaderna.

Under 1700-talet var rådjursstammen på väg att utrotas men skyddades därefter under 1850-talet. Sedan dess har rådjuren stadigt ökat i antal och idag finns det cirka 400 000 rådjur i landet. Av dessa skjuts mellan 130 000-140 000 under jaktsäsongen. Ytterligare cirka 40 000 rådjur omkommer i trafiken årligen.

Dom två bilderna är tagna den 30 mars i Långelycke strax söder om Eriksmåla i Emmaboda kommun

söndag, mars 29, 2015

Tranor i Nybro

Fick dessa tre skönheter på bild i går. Bilden är tagen utanför Nybro

lördag, mars 28, 2015

Sommartid

I natt är det dags igen att ändra till sommartid. Klockan 02.00 hoppar fram en timme till 03.00. Man flyttar alltså fram klockan i natt och de innebär att kvällarna blir ljusare och morgonen lite mörkare till en början, men det dröjer inte länge förrän solen stiger högre upp på himlen och de blir ljusare även på morgonen.

















Vi har ändrat klockan sen 1980 även om vi försökte redan 1916 men idén är äldre än så. Redan 1784 kom den amerikanske vetenskapsmannen och politikern Benjamin Franklin (1706-1790) på idén med sommartid. Han blev förvånad en morgon när han vaknade klockan sex och fann att solen stod högt på himlen och rummet var ljust. Hans betjänt hade glömt att stänga fönsterluckorna.Han räknade ut att parisarna kunde spara "enorma" summor genom att utnyttja dagsljus i stället för vaxljus. I en Paristidning skrev han då en essä om de stora summor parisarna skulle kunna spara genom att utnyttja solljuset på ett smartare sätt.Det dröjde nästan ett och ett halvt sekel efter Franklins insikt om att det sedan länge hade varit ljust när han vaknade på morgonen till dess att hans tankar blev verklighet.

Då, 1916, antog Storbritannien en lag om sommartid.I samma veva gjorde Sverige ett eget försök att börja ställa om klockan. Men starka reaktioner från bland andra bönderna, som trodde att sommartiden skulle få negativa konsekvenser för kornas mjölkproduktion, ledde till att ordningen redan året därpå återgick till det vanliga.Men 1970-talets oljekris satte fart på debatten igen. Grundtanken då var att ljusare kvällar skulle innebära färre tända lampor och i november 1979 sade riksdagen slutligen ja till sommartid. Och sedan några år är sommartiden även samordnad på EU-nivå till att i alla medlemsstater börja gälla den sista söndagen i mars. Sverige anpassade sig till EU nivå 1998 som innebär att sommartiden förlängdes en månad till sista söndagen i oktober.
Nu varar sommartiden fram till sista lördagen i oktober som i år är den 25

torsdag, mars 26, 2015

Glasögonbidrag till alla barn

Vänsterpartiet är nu överens med regeringen om en reform som ger bidrag till alla barn i behov av glasögon. Reformen ligger i regeringens vårproposition och träder i kraft 2016. Den beräknas kosta 120 miljoner kronor per år.

– Glasögon bör ses som ett nödvändigt hjälpmedel och som en rättighet för barn. Föräldrarnas ekonomi – eller i vilket landsting man bor – ska inte avgöra om man får glasögon, säger Ulla Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Glasögonbidraget som finns idag gäller för barn t.o.m. sju års ålder. Nu ser vi till att även barn och unga i åldern 8-19 år omfattas. Det finns flera rapporter bl.a. från Majblomman och Socialstyrelsen som visar på att behovet av reformen är stort.

– Barns bästa måste stå i centrum och då är en välfärd att lita på avgörande och det här är en grundläggande rättvisereform. Föräldrar ska inte tvingas välja mellan att betala räkningar och glasögon till barnen säger Ulla Andersson.

måndag, mars 23, 2015

En Ford Fairlane Crown Victoria och en Tucker

Måndag på Järnvägsgatan, och på söndagskvällen städades redaktionen föredömligt av lokalvårdaren.
Denne brukar ta med sig sina två, små barn ibland, och jag gissar att så skedde igår, för de här båda modellbilarna - en Ford Fairlane Crown Victoria och en Tucker - återfanns nyss på ett oväntat ställe.



















Så var det tidigare med en gul badanka, men den fick barnen till slut efter att de flyttat runt den under någon månads tid.
Vi får se hur det blir med modellbilarna. Jag är påtagligt förtjust i dem, i synnerhet i den röda Tuckern, men det finns andra modellbilar som de kan få.
Det är de oväntade gåvorna som betyder mest och som sätter spår i vuxenlivet. Känslan av att känna sig sedd kan aldrig överskattas.

Vi siktar på det.

Peter Lejon, Långelycke

söndag, mars 22, 2015

Linda Lampenius i Algutsboda kyrka

I går fylldes Algutsboda kyrka av besökare som hade kommit dit för att lyssna på Algutsboda olika barnkörer, Torsås Storband och Linda Lampenius. Det var Rotary i Emmaboda som arrangerade sin årliga välgörenhetskonsert där behållningen i år gick till Bett lokalt projekt samt till det internationella Shelterbox-projektet där orkankatastrofen i Vanuatu är prioriterat. Det lokala projektet är Emmaboda Verda OK och deras ansvar för den nya pulkabacken i Emmaboda. Föreningen ska utrusta backen med hjälpmedel för rörelsehindrade, framför allt rörelsehindrade barn, 400 besökare dök upp för att lyssna på dessa underbara artister.














Algutsboda barnkörer
















Peter Rudenborg















Ida Seve 
Linda Lampenius. Lampenius föddes 1970 i en finlandssvensk teater- och musikfamilj med båda föräldrarna verksamma som skådespelare, sångerska, regissör och kompositör framförallt vid Svenska Teatern i Helsingfors, och hon medverkade också som barn med dem i ett flertal film- och teaterproduktioner. Vid tre års ålder började hon uppträda som sångerska med sina föräldrar. Senare började hon framträda med fiol; hennes far ackompanjerade på piano och hennes mor sjöng. Utöver det hade hon även solouppträdanden och spelade i orkester.

Lampenius lämnade Finland år 1997 och flyttade till Los Angeles och London. Sedan 2002 bor hon i Sverige


















Lampenius föddes i en musikälskande familj och efter att endast 3 år gammal gått i musikdagis började hon spela fiol vid 5 års ålder. Lampenius har studerat vid bland annat Sibelius-Akademin 1985-97 och för lärare som ungraren Géza Szilvay och amerikanen Mauricio Fuks. Hon benämndes som ett musikaliskt underbarn och åkte på sin allra första turné tillsammans med The Helsinki Strings när hon bara var 8 år gammal, till USA och Kanada. Lampenius har även spelat i Finlands nationaloperas orkester.

Hon har nått berömmelse runt om i världen och turnerat i Europa, Asien och USA som soloartist. År 1997 blev hon inbjuden av Andrew Lloyd Webber att medverka i hans Metal Philharmonic vid Sydmonton Festival i England. Vid sidan av stadsorkestrar in Finland och Sverige har Lampenius spelat som solist med bland annat La Scala Opera Orchestra, BBC National Orchestra of Wales och National Symphony Orchestra of Ireland. Hon har också varit på turné med Prag Symfoniorkester och Schönbrunn Slottsfilharmoniker. "I Ravels Tzigane kom hon att i Ulriksdals slottspark under nära tio minuter fängsla publiken med glöd", skrev Svenska Dagbladet om hennes konsert med Stockholm Sinfonietta.Hon har däröver gjort succé i musikfestivaler med José Carreras och Kevin Kenner, har varit på turné med Paul Potts och spelat med Andrea Griminelli och har också framfört kammarmusik med pianister som John Lenehan, Laura Mikkola, Folke Gräsbeck och Carina E Nilsson.[15] Hon fortsätter att turnera världen runt med sitt violinspel och under 2007 var hon ute på en USA-turné med den irländska kören Anúna. Några andra speciella projekt Lampenius deltagit i är till exempel uppträdande inför NATO-trupperna i Kosovo, Rhapsody in Rock på Royal Albert Hall i London, violinkonserter i Kazakstan och Sibirien och filmfestival in Cannes.

Med sin 1781 Gaglianoviolin har Lampenius många gånger spelat inför statschefer och kungligheter, som till exempel Finlands president Martti Ahtisaari, Rainier III av Monaco och den svenska kungafamiljen. Dessutom har hon framträtt i olika välgörenhetsevenemang, bland annat på galakonserten vid firandet av Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 150-årsjubileum och vid White Turf festligheterna på den frusna St. Moritzsjön i Schweiz till stöd för UNICEF, som hon ofta verkat för

fredag, mars 20, 2015

Vårdagjämning

I dag klockan  23:45 svensk tid inträffar vårdagjämningen som innebär att solen passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn. I dag går solen i Emmaboda upp kl.05.58 och går ner 18.11



Vårdagjämningen är inte en dag utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt. Varje händelse förekommer dock vid två olika datum på jorden. Därför är vårdagjämningens (och andra händelsers) datum inte entydigt. Vårdagjämningen kan till exempel inträffa när det är den 20 mars i Sverige medan det samtidigt  är den 21 mars i östra Asien

Dag och natt är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen. Detta förhållande inträder något dygn tidigare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade refraktionen. Refraktion betyder att solen kan lysa på lite mer än halva jorden på en gång. Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars skulle ha varit. Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa först något dygn efter höstdagjämningen. Detta innebär att de ljusa timmarna blir längre än vad nätterna är och solen står allt högre upp i himlen på oss som bor i norra halvklotet

Solförmörkelse

I dag var det total solförmörkelse i norra Atlanten där Färöarna och Spetsbergen låg i den totala området. I Sverige var den partiell med störst procent i norr och väster. I Emmaboda skymde solen 79% av solen. Trots utlovad mulet väder kunde man skymta solen mellan molnlagren så att förmörkelsen syntes. Däremot hade jag svårt att fotografera förmörkelsen, det var svårare än förväntat. På min bild syns solen som en vanlig sol eller kanske rättare sagt som en måne eftersom jag drog ner ljuset på bilden för solen skulle framträda bättre. Men det hjälpte inte, min utrustning räckte inte till. Men jag fick uppleva förmörkelsen med blotta ögat och det är var en upplevelse 

Men jag vill ha en förmörkelsebild på min blogg så jag fick använda Göran Johansson fina förmörkelsebild om hur det såg ut om man har rätt utrustning. Tack så mycket Göran



















Foto: Göran Johansson

solförmörkelsen live

torsdag, mars 19, 2015

Partiell Solförmörkelse

Den partiella solförmörkelsen  i morgon är en av årets absoluta höjdpunkter på himlen. Missa inte chansen! För att se en bättre solförmörkelse från Sverige behöver du vänta hela 24 år. Tyvärr verkar vädret ställa till för oss i Emmaboda men hoppet lever fortfarande.

Synlig i Europa, Nordafrika, nordvästra Asien,
Grönland och Island.Synlig som partiell i Sverige:
Börjar Max Omfattn Slutar
Lund 09:41 10:49 84% 12:00
Göteborg 09:43 10:51 85% 12:00
Stockholm 09:51 10:59 85% 12:08
Luleå 10:01 11:07 90% 12:13
Total solförmörkelse på Färöarna och Spetsbergen.

För Kalmar gäller följande. Bilden är klickbar 




Den här totalförmörkelsen fångades
på bild i Ryssland 2008. Foto:Joseph Shehal




Solförmörkelse inträffar då månen passerar mellan jorden och solen, och dessa ligger i en rät linje. Solens diameter är cirka 400 gånger större än månen men ligger 400 gånger längre bort vilket gör att de två himlakropparna är nästan identiskt stora sett från jorden. När månen rör sig i sin elliptiska bana runt jorden, växlar avståndet mellan jorden och månen - från ca 6 % under till ca 6 % över det genomsnittliga avståndet (384 400 km), vilket gör att månskivan varierar i storlek. Även jordens bana runt solen är elliptisk, men i mindre grad. Solskivans storlek varierar alltså också något, men är i de flesta fall lite mindre än månskivan.

De finns tre olika typer av solförmörkelser:

Partiella:

Den typ av solförmörkelse som de flesta människor har chansen att se, är den "partiella". Månen täcker då en del av solen, och lämnar kvar en lysande del med en form som ibland kan tyckas likna en månskära.

Ringformig:

En ringformig solförmörkelse uppträder då månen är i eller i närheten av sitt apogeum (det vill säga då månen befinner sig lite längre från jorden och inte förmår täcka hela solytan). Solen syns då som en rund, lysande ring runt den något mindre, svarta månskivan. När månen är i ett läge i sin bana där den nätt och jämnt täcker solen, kan det hända att förmörkelsen blir både ringformig och total, det vill säga total endast längs en del av förmörkelsens väg på jordytan, och ringformig i övrigt.

Total:

Det är en lycklig slump för alla astronomiintresserade att månens storlek på himlen, sedd från jordytan, vanligtvis är en aning större än solens storlek på himlen. Tack vare detta faktum kan vi då och då få se en total solförmörkelse någonstans på jorden. Den totala förmörkelsen är en helt annan upplevelse än den partiella, eftersom det blir mörkt som i skymningen bara minuter efter att solen fortfarande lyste. En partiell förmörkelse kan mycket väl gå de flesta helt förbi, eftersom ljuset från hälften eller t.o.m. en ännu mindre del av solskivan, fortfarande förefaller starkt nog att erbjuda normalt dagsljus.

När månen står tillräckligt nära jorden för att skymma bort hela solskivan inträffar en total solförmörkelse längs en smal bana på jordytan, och man ser där, under några minuter, solens korona som ett lysande band runt den svarta månen. Samtidigt kan man se flera av de ljusstarkare planeterna och stjärnorna på den mörka himlen.

Solförmörkelser i Sverige:

Den 29 mars 2006 inträffade en solförmörkelse vars maximum inträffade i Göteborg klockan 12:51 (solen täcktes till 21 %), i Stockholm klockan 12:58 (27 %) och i Luleå klockan 13:04 (21,3 %).

Den 1 augusti 2008 inträffade en solförmörkelsen som kunde ses från Sverige. Den var maximal i Göteborg klockan 11:35 (solen täcktes till 40 %), i Lund klockan 11.37, i Stockholm klockan 11:42 (50 %), och i Luleå klockan 11:45.

Den 4 januari 2011 inträffade en solförmörkelse. Sverige var det land där solförmörkelsen var som störst, upp emot 80% av solskivan täckt.

I Göteborg inträffade en total solförmörkelse den 28 juli 1851.

Sverige har inte haft någon total solförmörkelse sedan den 30 juni 1954 och nästa totala solförmörkelse i Sverige inträffar den 16 oktober 2126. I Stockholm har det inte varit någon total solförmörkelse sedan den 3 maj 1715, och nästa totala solförmörkelse i Stockholm inträffar inte förrän den 24 mars 2927. Det kommer dock ske ett antal partiella solförmörkelser i Sverige dessförinnan, i genomsnitt en var tredje år.

onsdag, mars 18, 2015

Ung knölsvan i Lindås

En fjolårsunge av Knölsvan simmar långt och stilla på Lindåsmaden som minskar för varje dag. Det är Lyckebyån som svämmar över här varje år vid den tidiga våren. Fotograferad i går den 17 mars.


tisdag, mars 17, 2015

Färgglada Öresundståg









Öresundstågen brukar få berättigad skäll, men den här gången ska dom ha stort plus för deras kreativitet med tågutsmyckningarna. Här har några eller någon tänkt till. Fotograferade i dag på Emmaboda station

måndag, mars 16, 2015

Gråtrutar i Emmaboda

Kaj och Boje hette två trutar som figuerade i Scandlines reklam för ett antal år sedan. I dag så hittade Kaj o Boje till Emmaboda och ER-sjön där dom satt och filosoferade på en sten.

Gråtruten är 56-66 cm. Grå mantel och gråa vingovansidor, svarta vingspetsar med vita inslag. Skära ben. Grov, gul näbb med en orangeröd fläck. Observera att gråtruten har fyra åldersklasser innan den vuxna fågelns färger. Som ungfågel är den vit och brunspräcklig och svår att skilja åt från andra trutar och måsar. Häckar allmänt runt våra kuster. Iinlandet förekommer den spridd upp tillsödra Lappland och Västerbotten, men även i norra Lappland finns den sporadiskt. Äter det mesta den kommer över. fisk, allehanda avfall samt daggmask och insekter som den plockar på åkrar eller avskrädeshögar. Den letar även upp kräftdjur, musslor, döda eller skadade fåglar samt ägg och fågelungar.

Gråtruten häckar i slutet av april till i början av maj. Boet lägger den i en skreva i berget eller någon klipphylla. Några fåglar bygger bo vid större insjöar. På många ställen häckar gråtrut direkt på marken i stora kolonier. I städer placeras gärna ofta boet i de klykor som bildas mellan skorstenar och spetsiga tak. Den häckar mer sällan på helt platta tak liksom på för höga hus. Boet består av ett enkelt rede av torrt gräs, rötter, mossa, tång men även tidningspapper och annat som trutarna hittar. De lägger nästan alltid 3 ägg, men 2 eller 4 ägg förekommer mer sällsynt. Äggen är gröngråa med mörkbruna fläckar och läggs ett och ett under ungefär en veckas tid. Ruvningen påbörjas inte förrän samtliga ägg lagts varför ungarna nära nog kläcks samtidigt efter 28-30 dygn. 

Under ruvningsperioden är gråtruten tyst för att inte dra uppmärksamhet till sig. Ju större ungarna blir desto mer föda kräver de och ju mer låter de sig höras. Ungarna tigger mat genom att picka på den röda fläcken som finns på föräldrarnas undernäbbar. När ungarna börjat flyga (de övar tidigt blåsiga dagar) kräver de ofta fortfarande att bli matade av sina föräldrar (även om mat finns att tillgå). Vissa ungar kan formligen jaga föräldrarna under augusti, innan de till sist börjar leta föda själva. Under den första flygga tiden följer föräldrarna med ungarna och visar hur man hittar mat. Om en gråtrutsunge hotas av en predator eller dylikt kan andra gråtrutar i närheten hjälpa till att jaga bort angriparen genom att bland annat störtdyka mot hotet. Utflugna ungar som blivit av med sina föräldrar ses ibland följa med flockar av andra trutfåglar, exempelvis skrattmås. Yngre föräldrar misslyckas oftare att få alla ungar flyga.















ER-sjön med två gråtrutar som filosoferar på sin sten


ER-sjön

I dag tog den sista månadsbilden av ER-sjön. Egentligen skulle det ske i går den 15:de men pga andra aktiviteter så hann jag inte så det får bli i dag ett dygn senare. Men ett år har gått sen jag första gången stod här och därmed är den sjunde årsskildringen fullbordat. Dom andra sex kan ni titta på längst ner på sidan. Om en månad är det dags att skildra en ny plats.

















ER-sjön 16 mars kl. 13.20















 15 februari kl.12.28















ER-sjön 15 januari kl:13:39















16 december. Kl. 16:06














15 oktober kl:13:41

15 september kl:15:13








Tyvärr har politiska uppdrag gjort att jag inte hade möjlighet att fotografera ER-sjön den 15 som brukligt så det är därför det blev några dagar senare denna månad.
18 augusti 13:37














15 juli kl: 16:52















15 Juni Kl: 20:33













15 maj Kl.18:36















15 april Kl: 17:43













15 mars kl: 14.46


















Mobergstenen
Bökön
Huvudhultakvarn
Duvemåla
Linneforsbäcken
Bokbacken

söndag, mars 15, 2015

Elfsborg ett par nummer för stora




IF ELFSBORG- HAMMARBY IF
3-0 (1-0)

1-0 Simon Hedlund (4)
2-0 Anders Svensson (63)
3-0 Per Frick (72)

varningar
IFE: Marcus Rohdén
HIF: Stefan Batan, Lars Saetra

Domare: Mohammed Al-Hakim
publik: 4037

Från Elfsborg synvinkel Elfsborg vann över Bajen
Från Hammarbys synvinkel: Klar förlust mot Elfsborg




Inför Elfsborg- Hammarby




IF ELFSBORG- HAMMARBY IF, BORÅS ARENA

Från Elfsborgs synvinkel Inför kvartsfinalen i Svenska cupen
Från Hammarbys synvinkel



Elfsborg borta på 2000-talet
000828 Allsvenskan 3-2
010514 Allsvenskan 0-3
020708 Allsvenskan 1-2
031026 Allsvenskan 0-2
041025 Allsvenskan 0-1
050523 Allsvenskan 4-1
060825 Allsvenskan 3-0
070924 Allsvenskan 0-1
080923 Allsvenskan 1-0
090404 Allsvenskan 1-1



Domare:
Mohammed Al-Hakim, Köping
Ass. domare 1:
Stefan Hallberg, Alingsås
Ass. domare 2:
Daniel Ekman, Västra Frölunda
Fjärdedomare:
Nermin Cisic, Värnamo

Borås Arena

Borås Arena är en fotbollsarena i Borås. Den är hemmaarena för IF Elfsborg. Arenan stod klar inför Fotbollsallsvenskan 2005, och är belägen i närheten av shoppingområdet Knalleland. Första allsvenska matchen på arenan spelades mot Örgryte IS 17 april 2005 och slutade 1-0,[1] efter mål av Daniel Mobaeck. Arenan saknar löparbanor men när friidrottsevenemang anordnas kan Ryavallens löparbanor användas, eftersom den ligger alldeles intill Borås Arena. På arenan har man använt konstgräs för att möjliggöra goda spelförhållanden under hela året. Dessutom ger detta större möjligheter att använda arenan för andra ändamål, till exempel konserter.

Kapacitet: 16 284.
Publikrekord: 17 083 (mot Kalmar FF 2005)
Spelplan: 105 x 68 m.[1] Hela innerplanen mäter 120 x 80 m.
Underlag: Konstgräs.
Belysning: 4 x 36 m höga.
Byggnadsår: 2004-2005. Borås Arena AB (ägs av IF Elfsborg)
Total byggkostnad: 112 miljoner kr.


















lördag, mars 14, 2015

Ny fikus i huset

Hustrun fyller år imorgon, söndag.
Idag uppsökte jag blomsterhandeln i Emmaboda, och valet föll på en välväxt fikus. En representativ gåva från maken, tyckte jag, och för fräschörens skull överlämnades den redan idag.
Växten uppskattades, och jag redogjorde för tankens vindlande flykt i butiken:
"Jag tänkte att det kunde vara dags att vi skaffar en fikus."
"Den är jättefin, men vi har två fikusar redan."
"Har vi?"
"Ja, de står i fönstret precis intill där du brukar sitta i tv-rummet."
"Jaså. Har de kommit dit nyligen?"
"Det beror på hur man ser på det där med tidsperspektiv. Vi har haft dem sedan vi köpte huset 1992."
Men gåvan uppskattades, och det är huvudsaken.


Peter Lejon, Långelycke

Från Sjöis till Tele 2 Arena

När Sandviken- Västerås drabbar samman i eftermiddag på Tele 2 Arena i Stockholm är det den 117 SM finalen, inklusive åtta omspel, för herrar åren 1907-2012. Av dessa har hela 81 finaler spelats i Stockholm/Solna. Så dagens final är den 82e stockholmsfinalen och den första på Tele 2 Arena. Här samtliga finaler med spelplats och ev. publiksiffror.

2014 Sandviken AIK- Västerås SK 5-4 (2-1), Friends Arena 20497
2013 Hammarby IF- Sandviken 9-4 (5-3) Friends Arena, Solna 38 474
2012 Sandvikens AIK - Villa Lidköping 6-5 (5-1) Studenternas IP
2011 Sandvikens AIK- Bollnäs GoIF 6-5 (3-2) (SD) Studenternas IP 19 117 (publik)
2010 Hammarby IF - Bollnäs GoIF 3-1 (1-1,0-0,2-0) 3 x 30 på grund av snöoväder Studenternas IP 25 560
2009 Västerås SK- Edsbyns IF 5-4 (2-2) Studenternas IP 20 114
2008 Edsbyns IF - Sandvikens AIK 11-6 (6-2) Studenternas IP 19 513
2007 Edsbyns IF - Hammarby IF 4-3 (efter sudden death) (0-2) Studenternas IP 21 576
2006 Edsbyns IF - Hammarby IF 6-2 (3-1) Studenternas IP 23 048
2005 Edsbyns IF - Sandvikens AIK 6-4 (3-2) Studenternas IP 22 952
2004 Edsbyns IF - Hammarby IF 7-6 (2-4) Studenternas IP 22 753
2003 Sandvikens AIK- Hammarby IF 6-4 (2-2) Studenternas IP 21 804
2002 Sandvikens AIK - Västerås SK 8-4 (2-2) Studenternas IP 21 612
2001 Västerås SK - Hammarby IF 4-3 (1-2) Studenternas IP 21 542
2000 Sandvikens AIK- Hammarby IF 8-5 (4-2) Studenternas IP 21 503
1999 Västerås SK - Falu BS 3-2 (2-1) Studenternas IP 19 122
1998 Västerås SK - Sandvikens AIK 6-4 (3-1) Studenternas IP 18 027
1997 Sandvikens AIK - Västerås SK 5-4 (4-3) Studenternas IP 17 488
1996 Västerås SK - Sandvikens AIK 7-3 (3-1) Studenternas IP 17 211
1995 IF Boltic - Vetlanda BK 2-1 (1-0) Studenternas IP 12 088
1994 Västerås SK - Vetlanda BK 5-2 (0-1) Studenternas IP 15 412
1993 Västerås SK - IF Boltic 5-4 (efter sudden death) (1-3) Studenternas IP 15 185
1992 Vetlanda BK - IF Boltic 4-3 (3-1) Studenternas IP 12 568
1991 Vetlanda BK - Västerås SK 4-2 (2-2) Studenternas IP 15 855
1990 Västerås SK - Sandvikens AIK 6-3 (4-1) Rocklunda IP 14 608
1989 Västerås SK - Vetlanda BK 7-3 (4-1) Söderstadion 12 748
1988 IF Boltic - Vetlanda BK 5-2 (1-0) Söderstadion 10 073
1987 IFK Motala - IF Boltic 3-2 (efter sudden death) (0-1) Söderstadion 12 823
1986 Vetlanda BK - IF Boltic 2-1 (2-0) Söderstadion 11 380
1985 IF Boltic - IFK Motala 4-3 (3-1) Söderstadion 14 629
1984 IF Boltic - Edsbyns IF 2-0 (0-0) Söderstadion 14 937
1983 IF Boltic - Villa BK 5-0, 0-0, (0-0) (förlängning) Söderstadion 18 110
1982 IF Boltic - Edsbyns IF 3-2 (1-0) Söderstadion 13 888
1981 IF Boltic - Selånger SK 4-3 (2-2) Söderstadion 14 233
1980 IF Boltic - Sandvikens AIK 5-3 ( 1-1) Söderstadion 14 075
1979 IF Boltic - Brobergs IF 7-4 ( 1-3) Söderstadion 14 128
1978 Edsbyns IF - Västerås SK 6-4 (4-1) Söderstadion 16 621
1977 Brobergs IF - Sandvikens AIK 3-1 (1-1) Söderstadion 12 913
1976 Brobergs IF - Falu BS 6-2 (1-1) Söderstadion 13 233
1975 Ljusdals BK - Villa BK 8-4 (4-0) Söderstadion 17 671
1974 Falu BS - Katrineholms SK 3-0 (2-0) Söderstadion 15 432
1973 Västerås SK - Örebro SK 4-1 (2-0) Söderstadion 15 033
1972 Katrineholms SK - Ljusdals BK 2-0 (1-0) Söderstadion 14 484
1971 Falu BS - Sandvikens AIK 2-0 (2-0) Söderstadion 6 421
1970 Katrineholms SK - Ljusdals BK 6-2 (1-1) Söderstadion 10 834
1969 Katrineholms SK - Brobergs IF 5-1 (4-0) Söderstadion 13 072
1968 IK Sirius - Örebro SK 4-1 ( 2-1) Söderstadion 12 877
1967 Örebro SK - IF Göta 3-1 (2-0) Söderstadion, 10 952
1966 IK Sirius - Brobergs IF 5-0 (3-0) Studenternas IP 8 682
1965 Örebro SK - Brobergs IF 5-2 (2-0) Stockholms stadion 12 546
1964 Brobergs IF - Skutskärs IF 1-1 (1-0) Stockholms stadion 12 387
4-1 (3-0) Studenternas IP 12 379
1963 Brobergs IF - Edsbyns IF 3-1 (2-0) Stockholms stadion 10 164
1962 Edsbyns IF - IK Sirius 3-2 (2-2) Stockholms stadion 14 023
1961 IK Sirius - Edsbyns IF 3-1 (3-0) Stockholms stadion 19 190
1960 Västerås SK - IK Sirius 3-1 (2-0) Stockholms stadion 24 179
1959 Skutskärs IF - Västerås SK 2-1 (2-0) Stockholms stadion 27 420
1958 Örebro SK - Edsbyns IF 3-1 (2-0) Stockholms stadion 18 767
1957 Örebro SK - Hammarby IF 2-1 (2-1) Stockholms stadion 23 507
1956 Bollnäs GoIF - Örebro SK 3-2 (1-1) Stockholms stadion 20 969
1955 Örebro SK - Edsbyns IF 7-1 (5-1) Stockholms stadion 20 454
1954 Västanfors IF - Örebro SK 1-1 (1-0) Stockholms stadion 23 744
2-1 (2-0), Tunavallen, Eskilstuna 17 895
1953 Edsbyns IF - Nässjö IF 4-4 (1-0) Stockholms stadion 26 044
5-1 (1-0) Stockholms stadion 19 523
1952 Edsbyns IF - IF Göta 1-0 (1-0) Stockholms stadion 25 815
1951 Bollnäs GoIF - Örebro SK 3-2 (0-1) Stockholms stadion 26 612
1950 Västerås SK - Sandvikens AIK 2-1 (1-0) Stockholms stadion 25 966
1949 Nässjö IF - Edsbyns IF 7-1 (2-1) Perstorpsgölen, Eksjö 14 809
sista sjöisfinalen
1948 Västerås SK - Brobergs IF 4-1 (2-0) Stockholms stadion 26 617
1947 Brobergs IF - Västerås SK 4-2 (3-1) Stockholms stadion 24 421
1946 Sandvikens AIK - Västerås SK 0-0 Stockholms stadion 20 144
5-3 (4-2) Stockholms stadion 20 598
1945 Sandvikens AIK - Slottsbrons IF 2-2, 3-2 (förlängning) (0-0) Stockholms stadion 18 969
1944 Skutskärs IF - Västerås SK 2-0 (2-0) Stockholms stadion 20 770
1943 Västerås SK - Bollnäs GoIF 2-2 (1-2) Stockholms stadion 15 769
3-0 ( 1-0) Laduviken, Stockholm 6 392
1942 Västerås SK - Skutskärs IF 2-1 (1-1) Stockholms stadion 12 530
1941 Slottsbrons IF - Sandvikens AIK 2-1 (1-1) Stockholms stadion 10 543
1940 IK Huge - Sandvikens AIK 2-1 ( 1-0) Stockholms stadion 9 263
1939 IK Huge - Nässjö IF 5-2 (1-1) Strömvallen, Gävle 5 560
1938 Slottsbrons IF - IFK Rättvik 5-2 (2-1) Stockholms stadion 15 186
1937 IF Göta - Skutskärs IF 3-2 (1-1) Stockholms stadion 10 959
1936 Slottsbrons IF - Västerås SK 2-1 (0-1) Stockholms stadion 11 700
1935 IF Göta - Västerås SK 5-2 (2-1) Tingvalla IP, Karlstad 6 705
1934 Slottsbrons IF - IFK Uppsala 1-1 (0-0) Stockholms stadion 10 748
6-0 (2-0) omspel Sandbäckstjärnet, Karlstad 8 660
1933 IFK Uppsala - IK Göta 11-1 (4-0) Stockholms stadion 9 307
1932 IF Göta - Västerås SK 3-2 (2-0) Stockholms stadion 8 454
1931 AIK - IF Göta 4-3 (2-1) Stockholms stadion 9 213
1930 SK Tirfing - Djurgårdens IF 1-0 (1-0) Stockholms stadion 3 559
1929 IK Göta - Västerås SK 5-1 (1-1) Stockholms stadion 5 787
1928 IK Göta - IK Sirius 5-3 (3-0) Stockholms stadion 6 382
1927 IK Göta - Västerås SK 5-1 (2-0) Stockholms stadion 8 856
1926 Västerås SK - IK Sirius 1-0 (1-0) Stockholms stadion 6 532
1925 IK Göta - Västerås SK 7-5 (4-1) Stockholms stadion 9 060
1924 Västerås SK - IF Linnéa 4-1 (4-0) Stockholms stadion 6 780
1923 Västerås SK - IF Linnéa 2-1 (1-0) Stockholms stadion 3 036
1922 IK Sirius - Västerås SK 3-2 (1-0) Stockholms stadion 6 909
1921 IK Sirius - IFK Uppsala 2-2 (1-0) Studenternas IP Uppsala 3 000
5-2 (3-1) Stockholms stadion 3 478
1920 IFK Uppsala - IF Linnéa 3-2 (2-1) Stockholms stadion 2 211
1919 IFK Uppsala - IK Göta 8-2 (2-2) Stockholms stadion 3 750
1918 IFK Uppsala - IK Sirius 2-2 (0-1) Stockholms stadion 5 500
4-1 (2-1) Studenternas IP, Uppsala 2 500
1917 IFK Uppsala - AIK 11-2 (2-1) Stockholms stadion 2 500
1916 IFK Uppsala - Djurgårdens IF 3-2 (1-1) Stockholms stadion 2 500
1915 IFK Uppsala - AIK 2-0 (1-0) Brunnsviken, Stockholm 1 379
1914 AIK - Djurgårdens IF 4-2 (3-1) Brunnsviken, Stockholm 1 800
1913 IFK Uppsala- AIK 2-1 (1-0) Stockholms stadion 2 000
1912 IFK Uppsala - Djurgårdens IF 1-1 (1-0) (Delat mästerskap) Råstasjön, Råsunda 100
1911 IFK Uppsala - Djurgårdens IF 6-0 (1-0) Studenternas IP, Uppsala
1910 IFK Uppsala - IFK Stockholm 2-0 (0-0) Albano, Uppsala
1909 AIK - Djurgårdens IF 7-3 (2-1) Stockholms idrottspark
1908 Djurgårdens IF - Östergötlands BF 3-1 (1-0) Norrköpings Idrottspark 100
1907 IFK Uppsala - IFK Gävle 4-1 (2-0) Boulognerskogen, Gävle

fredag, mars 13, 2015

Filmhelg i Åfors


























Bryan Mills liv slås i spillror när hans exhustru Lenore mördas i hans egen lägenhet och allt pekar på honom som förövaren. Situationen blir inte bättre av att han lyckas fly från brottsplatsen och får polisen, FBI och CIA efter sig. Men Bryan tänker inte vara passiv och se mördarna gå fria eller riskera att de ger sig på hans dotter Kim. Han kommer använda de kunskaper han samlat på sig under ett helt liv av rökridåer och dubbelspel. Den jagade blir jägaren.

I rollerna:
Liam Neeson, Maggie Grace, Famke Janssen, Forest Whitaker

Regi - Olivier Megaton
Speltid - 108 min
Genre - Action
Åldersgräns - Från 15 år
Originaltitel - Taken 3
Premiärdatum - 2015-01-09





























Den klassiska berättelsen om Ella, vars far gifter om sig efter att modern tragiskt dött. Ella vill stötta sin pappa och välkomnar styvmodern Lady Tremaine och hennes döttrar Anastasia och Drizella in i familjen. Men när Ellas far oväntat dör befinner hon sig plötsligt i en grym och avundsjuk familj, och hon tvingas bli familjens tjänare. Hennes hopp väcks när hon möter en vänlig främling i skogen, Ella tror att pojken arbetar i slottet men i själva verket är han prins. Slottet skickar ut en balinbjudning till alla unga kvinnor och Ella hoppas på att få träffa pojken där. Men hennes styvmor förbjuder henne att gå och förstör hennes klänning... I rollerna ser vi Lily James som Cinderella samt Hayley Atwell, Helena Bonham Carter, Richard Madden, Cate Blanchet och Stellan Skarsgård

I rollerna:
Lily James, Hayley Atwell, Helena Bonham Carter, Richard Madden, Cate Blanchet och Stellan Skarsgård.

Regi - Kenneth Branagh
Speltid - 112 min
Genre - Drama, Äventyr, Fantasy
Åldersgräns - Från 7 år
Originaltitel - Cinderella
Premiärdatum - 2015-03-13





7






















Som första afrikanska lag någonsin har Somalia precis anmält sig till bandy-VM. De unga spelarna bor dock inte i Somalia. De bor i Borlänge. Och ingen av dem har någonsin stått på ett par skridskor. VM i Sibirien börjar om sex månader. Någon tycks ha tänkt väldigt långt utanför boxen? Filip & Fredrik presenterar TREVLIGT FOLK är Filip Hammars och Fredrik Wikingssons första film. Den folkkära duon har under ett och halvt år följt det intensiva, ibland hjärtskärande, ibland komiska arbetet med den somaliska spelartruppen från Borlänge och människorna runt omkring dem. Satsningen, med målet att göra laget redo för bandy-VM, kan tyckas galen men görs inte för att den är galen - utan för att hitta gemensam mark, somalier och Borlängebor emellan. För om man inte lyckas komma överens, svenskar och invandrare ute på vischan - hur ska det då gå för resten av Sverige? I ett Borlänge där främlingsfientlighet fått fäste följer vi bandysatsningens initiativtagare Patrik Andersson, en färgstark lokalprofil som med lite udda idéer och stort hjärta försöker driva projektet framåt. Samtidigt kämpar lagets förbundskapten Pelle Fosshaug, svensk bandys egen badboy, med sin kanske svåraste uppgift hittills - att träna laget redo för VM. I centrum står spelartruppen, 17 unga män som alla flytt sitt hemland och börjat om. Bredvid dem finns lagledaren Mursal Isa. Alltid klanderfri i lila kostym, alltid på spelarnas sida. Målbilden är tydlig; att gå från noll till någonting. Och att efter sex månader stå på en bandyplan i Sibirien.

I rollerna:
Filip Hammar, Fredrik Wikingsson, Abdiharkiin Mohamed, Abdisalam Hassan Warsame, Abdullahi Osman Salad, Ahmed "Caydiide" Mohamed Ahmed, Mohamed Ahmed Mire, Alibashir Hassan Warsame, Bilal Nuur Mohamed, Ahmed "Özil" Ahmed Mire, Mohamud Abdi Mohamed, m.fl.

Regi - Karin af Klintberg och Anders Helgeson
Speltid - 96 min
Genre - Dokumentär
Åldersgräns - Barntillåten
Originaltitel - Filip & Fredrik presenterar TREVLIGT FOLK
Premiärdatum - 2015-01-28

Paraskavedekatriafobi

Man kan ha fobier för spindlar, för höga höjder, torgskräck, ormar, cellskräck och andra möjliga och omöjliga rädslor för olika situationer och ting. Alla fobierna har ett eget namn men jag hade inte hört talas om Triskaidekafobi eller Paraskavedekatriafobi förrän i februari 2010.

Dessa två fobierna är aktuella just i dag eftersom Triskaidekafobi betyder rädsla för talet 13 och Paraskevidekatriafobi är en specifik rädsla för just denna dag. Fredag den Trettonde. Det finns även en  fobi för långa och svårtstavade ord som tydligen heter, hör och häpna, hippopotomonstrosesquippedaliofobi. Stackars dem som har det för det verkar vara onödigt långt och synnerligen svårstavat.

Men tillbaka till denna dag. Som så många andra myter så är det inte riktigt någon som vet varifrån vidskepelsen om fredagen den 13:e ursprungligen kommer ifrån, men det tycks vara en internationell vidskepelse, framför allt i västvärlden.

Det finns många förställningar om 13: Om 13 personer sitter vid samma bord kommer en att dö inom ett år. Många städer i USA har inte en 13th Street eller 13th Avenue. Många byggnader har inte en 13: e våning, detta gäller också många offentliga byggnader såsom sjukhus m.fl. Om du har 13 bokstäver i ditt namn är det ett dåligt omen (Jack the Ripper, Charles Manson m.fl.) I Kina ska dock talet 13 istället betyda tur (rykten på nätet och synnerligen obekräftat)

Andra källor anger att antalet 13 avsiktligt förtalats av patriarkala religioner i början av den västerländska civilisationen, eftersom talet skulle representera kvinnlighet. Talet 13 hade betydelse i gudinne-dyrkande samhällen eftersom det motsvarade antalet menstruatios-cykler på ett år (13 x 28 = 364 dagar).

En del tror att rädslan för talet 13 kommer från den gamla fornnordiska kulturen. Tolv gudar var inbjudna till en bankett på Valhalla. Loke, den onde, var inte inte inbjuden men kom ändåt, vilket gjorde antalet deltagare till 13. Loke lurade den blinde Höder att skjuta sin egen bror Balder till döds med en mistelpil.

Det vore naturligtvis inte komplett om det inte fanns en kristen myt kring talet 13 också. Enligt bibeln fanns det 13 gäster på den sista måltiden, den trettonde gästen var naturligtvis Judas. Dessutom korsfästes ju Jesus å en fredag. Det finns också rykten att det var på en fredag som Adam och Eva åt av den förbjudna frukten och de blev utkastade från Edens lustgård. Andra påstår att det stora syndafallet inleddes på en fredag, Babels torn förstördes på en fredag liksom Salomos tempel. Gud verkar inte gilla fredagar helt enkelt, man kan undra varför han tillät dem?


I dag är det alltså dags akta sig för Fredagen den 13.onde och är man väldigt skrockfull så ska man verkligen se upp i dag. Men jag hoppas inga råkar illa ut och kan pusta ut när det så småningom dagas för lördagen den 14.onde tills nästa gång fredagen den 13.onde infaller och det är i februari 2015. Så bara dem som lider av Paraskavedekatriafobi kan stå ut med denna dag har man några månader frid och fröjd framför sig. Men att vara rädd om sig själv och sin omgivning ska man göra varje dag oavsett datum. Det är den slutsats man ska dra av denna skrockfulla dag. Nästa gång den trettonde infaller på en fredag är i november 2015