lördag, mars 25, 2017

Sommartid

I natt är det dags igen att ändra till sommartid. Klockan 02.00 hoppar fram en timme till 03.00. Man flyttar alltså fram klockan i natt och de innebär att kvällarna blir ljusare och morgonen lite mörkare till en början, men det dröjer inte länge förrän solen stiger högre upp på himlen och de blir ljusare även på morgonen.

















Vi har ändrat klockan sen 1980 även om vi försökte redan 1916 men idén är äldre än så. Redan 1784 kom den amerikanske vetenskapsmannen och politikern Benjamin Franklin (1706-1790) på idén med sommartid. Han blev förvånad en morgon när han vaknade klockan sex och fann att solen stod högt på himlen och rummet var ljust. Hans betjänt hade glömt att stänga fönsterluckorna.Han räknade ut att parisarna kunde spara "enorma" summor genom att utnyttja dagsljus i stället för vaxljus. I en Paristidning skrev han då en essä om de stora summor parisarna skulle kunna spara genom att utnyttja solljuset på ett smartare sätt.Det dröjde nästan ett och ett halvt sekel efter Franklins insikt om att det sedan länge hade varit ljust när han vaknade på morgonen till dess att hans tankar blev verklighet.

Då, 1916, antog Storbritannien en lag om sommartid.I samma veva gjorde Sverige ett eget försök att börja ställa om klockan. Men starka reaktioner från bland andra bönderna, som trodde att sommartiden skulle få negativa konsekvenser för kornas mjölkproduktion, ledde till att ordningen redan året därpå återgick till det vanliga.Men 1970-talets oljekris satte fart på debatten igen. Grundtanken då var att ljusare kvällar skulle innebära färre tända lampor och i november 1979 sade riksdagen slutligen ja till sommartid. Och sedan några år är sommartiden även samordnad på EU-nivå till att i alla medlemsstater börja gälla den sista söndagen i mars. Sverige anpassade sig till EU nivå 1998 som innebär att sommartiden förlängdes en månad till sista söndagen i oktober.
Nu varar sommartiden fram till sista lördagen i oktober som i år är den 25

måndag, mars 20, 2017

Vårdagjämning

I dag klockan 11:29 svensk tid inträffar vårdagjämningen som innebär att solen passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn. I dag går solen i Emmaboda upp kl.05.58 och går ner 18.11



Vårdagjämningen är inte en dag utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt. Varje händelse förekommer dock vid två olika datum på jorden. Därför är vårdagjämningens (och andra händelsers) datum inte entydigt. Vårdagjämningen kan till exempel inträffa när det är den 20 mars i Sverige medan det samtidigt  är den 21 mars i östra Asien

Dag och natt är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen. Detta förhållande inträder något dygn tidigare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade refraktionen. Refraktion betyder att solen kan lysa på lite mer än halva jorden på en gång. Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars skulle ha varit. Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa först något dygn efter höstdagjämningen. Detta innebär att de ljusa timmarna blir längre än vad nätterna är och solen står allt högre upp i himlen på oss som bor i norra halvklotet

onsdag, mars 15, 2017

Storskrake















Bilderna är tagna i ER-sjön i Emmaboda


Storskraken är stor och lång med en längd på 58–68 cm, ett vingspann på 78–94cm och en vikt på 1 200–2 000 gram. Den har lång hals men drar ofta in halsen när den simmar varför den då ser korthalsad ut.
I flykten påminner den mer om lom eller dopping än om andra änder med sin långa utsträckta hals, raka flyktbana och grunda, snabba vingslag.
Näbben är lång, smal, rund, röd och övre näbbhalvan har en nedåtböjd svart liten krok i spetsen. Näbben har lameller i form av sågtänder, som åtminstone i överkäken är riktade bakåt. Den utgör ett mycket kraftigt griporgan som är lämpligt att ta tag i och hålla fast små fiskar med.

Påtagligt gulfärgde hanar vilket är en följd av att de äter foderpellets ämnade för odlad lax.
Den adulta storskrakshanen i praktdräkt har mörkgrönt huvud, svart rygg och nästan vita vingar. De undre kroppsdelarna är vita med en laxrosa anstrykning under vintern och början av våren. Den adulta honan har rödbrunt huvud, vit haka, askgrå ovansida och vit undersida. Huvudets nackfjädrar är mer eller mindre förlängda och honan har mycket längre nackfjädrar än hanen. Juvenilen påminner om honan men har mindre nacktofs och ljusa ansiktsteckningar.
I vissa områden förekommer det att hanar vintertid får en påtagligt gul fjäderdräkt vilket är en följd av att de äter foderpellets ämnade för odlade laxar. Dessa pellets innehåller färgämnen som ska göra laxköttet rött. Pelletsen trillar till botten genom odlingsbassängerna och blir föda för skrakar.













Storskraken förekommer på norra halvklotet, främst i området mellan 50:e och 70:e breddgraden. Den häckar i norra Europa från Island och Storbritannien österut över Skandinavien och Baltikum, i Centralasien österut till Japan. Den häckar också i de nordligaste delarna av Nordamerika. Det finns också häckande populationer längre söderut; i Europa som i Frankrike och i området kring Albanien, Makedonien och Grekland, i Centralasien; utmed Himalaya. I Sverige är den spridd över hela landet, talrikast i östra skärgården. I de flesta områden i Sverige är storskraken en flyttfågel men den övervintrar ofta på östkusten söder om Stockholm så länge Östersjön inte fryser till helt. Annars övervintrar många av de svenska storskrakarna på västkusten, i Danmark, Tyskland, Polen och i Nederländerna.



















Storskraken vistas vid både sött och salt vatten. Under häckningsperioden lever de parvis och övrig tid i flockar. Boet placeras ofta i håligheter i träd eller trädliknande holkar, och honan lägger vanligtvis 7–8 gulaktiga ägg.
På hösten samlas ofta stora flockar av denna fågel och bedriver ett slags gemensamt fiske. Alla fåglarna bildar då en linje som är parallell med stranden och simmar in mot land under oupphörligt dykande och plaskande med vingarna. På detta sätt driver de småfisken framför sig för att fånga den nära land.



















Storskraken lever främst av mindre fiskar.

onsdag, mars 08, 2017

Internationella kvinnodagen- 107 år kamp för kvinnors rättigheter


I dag kommer många kvinnor att få frukost på sängen av sina livskamrater, eller få blommor som just i dag är givna med extra omtanke. Det är inget fel i det, absolut inte men det behöver man inte ha en speciell dag för att skänka en tanke åt våra kvinnor utan denna omtanke bör ske dagligen.

Den 8 mars som är den Internationella kvinnodagen är så mycket större än så och till skillnad från ex mors dag har denna dag en stark politisk koppling som uppmärksammar kvinnans situation världen över.

Den internationella kvinnodagen uppmärksammar ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Datumet uppmärksammas också av FN och i många länder är det en nationell helgdag.

Internationella kvinnodagen instiftades redan 1910 av den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen. Alltså för 105 år sedan. 1977 antog FN en resolution som rekommenderar ett allmänt firande av en internationell kvinnodag.

En historisk översikt:Den internationella kvinnodagen är berättelsen om vanliga kvinnor som har skapat historia: kvinnors kamp i århundraden för att få delta i samhället på samma villkor som män. I det gamla Grekland uppmanade Lysistrate till sexstrejk mot männen för att få slut på kriget. Under den franska revolutionen ville kvinnorna i Paris ha ”frihet, jämlikhet och broderskap” och marscherade till Versailles för att kräva rösträtt.Idén med en internationell kvinnodag uppkom för första gången vid sekelskiftet som i industriländerna var en period med expansion, turbulens, stor befolkningstillväxt och radikala ideologier.
Nedan följer en kort kronologi över de viktigaste händelserna.

1909
Den första nationella kvinnodagen firades i hela USA den 28 februari enligt en förklaring från det amerikanska socialistpartiet. Kvinnor i USA fortsatte att fira dagen den sista söndagen i februari fram till 1913.

1910
Under ett möte i Köpenhamn som arrangerades av Socialist International instiftades en kvinnodag för att hedra kvinnorörelsen och för att främja kampen för kvinnors rösträtt. Förslaget antogs enhälligt av mer än 100 kvinnor från 17 olika länder, bl.a. av de tre första kvinnliga medlemmarna av Finlands parlament. Inget bestämt datum för kvinnodagen sattes.

1913-1914
Som en del av fredsrörelsen, som började spira innan och början av första världskriget, firade ryska kvinnor sin första kvinnodag den sista söndagen i februari 1913. Överallt i Europa hölls kvinnomöten på eller runt den 8 mars följande år, antingen för att protestera mot kriget eller för att uttrycka solidaritet med sina medsystrar.


1917
Två miljoner ryska soldater dog i kriget och ryska kvinnor valde återigen den sista söndagen i februari till att strejka för ”bröd och fred”. De politiska ledarna var emot strejken, men kvinnorna fortsatte. Resten är historia: fyra dagar senare tvingades tsaren att abdikera och den provisoriska regeringen gav kvinnor rösträtt. Den historiska söndagen var den 23 februari enligt den julianska kalendern som då användes i Ryssland, och den 8 mars enligt den gregorianska som användes överallt. Sedan dess har den internationella kvinnodagen fått en ny global betydelse för kvinnor i både utvecklade och utvecklingsländer. Den växande internationella kvinnorörelsen som stärkts av fyra världskonferenser i FN-regi, har haft stor betydelse för det gemensamma arbetet för kvinnors rättigheter, bl.a. kvinnors rätt att delta i den politiska och ekonomiska utvecklingen. Den internationella kvinnodagen är alltmer ett tillfälle att tänka tillbaka på de framsteg som nåtts, att kräva förändringar och att fira de kvinnor som med mod och beslutsamhet har spelat en avgörande roll i utvecklingen av kvinnans rättigheter.


FN:s roll
Mycket få av de ämnen som har behandlats av FN har fått större och bredare stöd än kampen för att främja och skydda kvinnors lika rättigheter. FN-stadgan som undertecknades i San Fransisco 1945 var det första internationella avtalet som fastslog jämlikhet mellan män och kvinnor som en grundläggande mänsklig rättighet. Sedan dess har organisationen hjälpt till att skapa en rad historiska internationellt antagna handlingsprogram, normer och mål för att främja kvinnors status över hela världen.

Under årens lopp har FN:s arbete för kvinnor ägt rum på fyra olika områden:
- stärkande av juridiska åtgärder
- mobilisering av opinion och internationellt engagemang
- utbildning och forskning
- hjälp till utsatta grupper.

Idag är principen i FN:s arbete att samhällets mest allvarliga sociala och ekonomiska eller politiska problem inte kan lösas på ett hållbart sätt utan världens kvinnors fulla deltagande och bemyndigande.

söndag, mars 05, 2017

Oväder i antågande

Det varnas för snöoväder i Kalmar län och en klass 2 varning är utfärdat av SMHI för Kalmar län utom Öland

Söndag eftermiddag snöfall i kombination med frisk ostlig vind. Blåsigast vid kusten. Det väntas 10-15 cm, lokalt 20 cm. Störst mängder i norra delen.

Utfärdad: 4 mars klockan 12:23
Ändrad: 4 mars klockan 16:40

Definition för Varning klass 2 snöfall som kan ge kraftig drivbildning: Snömängder där det väntas minst 12 mm (i smält form) inom 12 timmar i kombination med frisk vind (över 8 m/s). Medför stora trafikproblem. Kan vid temperaturer nära noll grader ge störningar i el- och teleförsörjningen.

Klass 1: varning: Västergötland, Östergötland, Bohuslän, Öland, Gotland, Dalsland och övriga Småland



Nu har även Öland fått en klass 2 varning av SMHI. Den utfärdades kl: 14:45

Söndag eftermiddag snö eller blötsnö i kombination med frisk vind, fram till måndag morgon 10-15cm, lokalt 20cm. Det fortsätter sedan snöa och blåsa under måndagen. Snöfallet avtar markant i intensitet under måndag eftermiddag.