söndag, april 30, 2017

Valborg i Åfors

 Valborg firades traditionsenligt i Åfors med braständning som ansvarades av räddningstjänsten, Johansfors musikkår stämde upp till musikaliska höjder, Fikaservering och lotteriförsäljning efteråt. Jättetrevlig evenemang och tack till alla inblandade.



lördag, april 29, 2017

1.a maj


























Vänsterpartiet firar arbetarnas högtidsdag 1.maj med tal och musik på centrumtorget i Emmaboda. Talar gör Anita Strömberg från Nybro kommun, vänsterpartiets ordförande Daniel Miletic och kommunfullmäktigeledamot Nicke Grozdanovski. Det blir sång och musik med Samuel Nordström. Evenemanget pågår mellan 11:00-13:00.

torsdag, april 27, 2017

Demokratipris 2017

Vem eller vilka får Vänsterpartiet i Emmabodas demokratipris i år? I år är det jubileum då vårt tionde pris ska delas ut.

Priset som delas ut i maj ska gå till personer eller organisationer som verkar för ett utvecklande av demokratin i Emmaboda kommun. I ordet demokrati rymmer många begrepp som till exempel jämställdhet, mångfald och kultur. Många eldsjälar arbetar i det tysta och det är dessa vi vill uppmärksamma

Vi vill uppmärksamma goda krafter i samhället som ofta arbetar ideellt och brinner för den verksamhet som de bedriver. Det är inget krav att de nominerade ska bo i Emmaboda kommun men de ska givetvis verka i vår kommun. Alla är välkomna att nominera till detta pris med en motivering till varför just deras förslag ska ha priset. På så sätt vill vi engagera alla att vara med och bidra till detta pris. nomenringsstop är den 4 maj då vi utser årets pristagare

Tidigare årspristagare:

Kvinnor i Fokus fick det 2008
Bjurbäcksskolan 0-12 fick det 2009
Susanne Algotsson fick det 2010
Vissefjärda skola fick det 2011
Åforsgruppen fick det 2012
Emmaboda VIsförening 2013
Emmabodas förening för rättvis handel (Fairtrade) 2014
Lokalvårdarna Mona Anderson och Christalina Karlsson 2015
Johansfors IF 2016

måndag, april 24, 2017

Björktrast

Björktrasten är en långstjärtad och kraftigt byggd trast. Dess nacke, övergump, nedre delen av ryggen, huvudets ovansida och kroppssidorna är askgrå. Skuldrorna och övre delen av ryggen är kastanjebruna och de undre vingtäckarna är vita. Buk och undergump är vit och den är kraftigt vattrad med pilspetsformade fläckar på kroppssidorna under vingarna.
Bröstet är orangebeige och också vattrad med längsgående mörka streck. Den har ett ljust ögonbrynsstreck, är mörkfärgad mellan ögat och näbben som är gulorange med en grå näbbspets och den har mörkgrå ben. Längden är 22–27 cm och vingspannet 39–42 cm. Fågeln väger cirka 100 gram.
Merparten av björktrastens läten är tjattrande. Dess vanligaste läte är ett skränigt upprepat ”schäckande”. Locklätet i flykten är också ett liknande upprepat ”tjackande” som pågår i några sekunder, men även ett tunt, högt ”giih”. I allmänhet är den inte sen att använda sitt tjatter för att varna för kattugglor, katter eller andra faror Läs mer om Björktrasten



söndag, april 23, 2017

Stare

Stare (Sturnus vulgaris) är i Europa den vanligaste och mest utbredda företrädaren för familjen starar (Sturnidae). För en ovan betraktare kan den förväxlas med koltrasten, eftersom den är en annan vanlig gulnäbbad mörk fågel som ses öppet på gräsmattor och inne i samhällen och städer. Staren är dock mindre, har spetsiga vingar och har i sommardräkt en metalliskt blänkande fjäderdräkt.

Staren är främst välkänd genom sin sång och är en mycket duktig härmare. Staren har en stor geografisk utbredning och genom introduktion på andra kontinenter är staren idag en av de vanligaste fåglarna i världen. Dock har bestånden i Europa, efter en markant ökning på 1800-talet, sedan 1960-talet minskat mycket kraftigt. I vissa områden har den tidigare vanliga synen av mycket stora synkroniserade flockar av starar blivit allt mer sällsynt.
Läs mer om Staren


lördag, april 22, 2017

Ruvning pågår

Kärleken flödar i stampadammen i Broakulla. Det innebär att Kanadagässen har blivit med ägg och snart kommer många gässlingar simma omkring i dammen.





onsdag, april 19, 2017

Reformer för en starkare välfärd

I förhandlingarna om vårpropositionen har Vänsterpartiet haft fokus på mer resurser till välfärden och ökad jämlikhet i syfte att återkomma med konkreta reformer för 2018. I arbetet med vårändringsbudgeten har tyngden legat på reformer inom välfärdsområdet. Vi har fortsatt arbetet som påbörjats där Vänsterpartiet tidigare fått igenom 10 miljarder till kommuner och landsting och stärkt ekonomi för bland annat barnfamiljer, arbetslösa och pensionärer. Det är ett arbete som leder till minskade klyftor, en bättre kvalitet i välfärden, fler jobb och bättre arbets- och levnadsvillkor för många.

I vårändringsbudgeten har Vänsterpartiets satsat på förlossningsvården, höjd kvalitet på introduktionsprogrammen, socialtjänsten, BUP, sommarjobb för unga och förstärkt bistånd till Burkina Faso.

Satsningar i vårändringsbudgeten

Satsning på förlossningsvård
Vänsterpartiet har i förhandlingarna lyft behovet av förstärkta resurser till förlossningsvården och är nu överens med regeringen om en satsning på 500 mnkr. Ett viktigt område är utbildning av fler barnmorskor så att man möjliggör fler vårdplatser. Ökade resurser till förlossningsvården var en av de satsningar Vänsterpartiet fick med i höstbudgeten 2015. Då gällde 200 miljoner kronor 2015 och därefter 400 miljoner kronor per år. De nya pengarna är alltså ett tillskott därutöver.

Satsning på höjd kvalitet i introduktionsprogram
För att stötta skolor med stora utmaningar i syfte att höja resultaten och förstärka likvärdigheten sker en satsning på höjd kvalitet i introduktionsprogram. Satsningen omfattar 150 mnkr och kommer att gå till åtgärder på gymnasieskolans introduktionsprogram, exempelvis språkintroduktion.

Satsning på socialtjänsten
Mot bakgrund av den fortsatt ansträngda situationen inom socialtjänsten, med en hög arbetsbelastning och svårigheter att rekrytera och behålla erfaren personal samt insatser riktade mot ensamkommande barn och unga, har Vänsterpartiet och regeringen kommit överens om tillförda medel till socialtjänsten. Satsningen är på 150 mnkr.

Satsning på BUP
Många barn och unga lider av psykisk ohälsa och behovet av ökade insatser från samhället är stort. En satsning på 100 mnkr ska bidra till en förstärkning riktad till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) inklusive första linjens psykiatri i primärvården.

Fler sommarjobb
10 000 fler unga ska få sommarjobb. Satsningen gäller dem som gått ut 9:an, första och andra årskursen i gymnasiet och är tänkt särskilt för dem som annars kan ha svårt att få ett jobb på egen hand. Det blir Arbetsförmedlingen som beslutar om fördelningen av medel och vilka som ska anordna sommarjobben; kommuner och landsting eller entreprenörer som de anlitar. Satsningen gör att ca 10 000 unga kan få sommarjobb i kommunerna redan i sommar och reformen omfattar 105 mnkr.

Burkina Faso
Burkina Faso är ett av världens absolut allra fattigaste länder nära hälften av invånarna är under 15 år. Vänsterpartiet och regeringen är överens om ett förstärkt bistånd till Burkina Faso. Pengarna kommer att fördelas av Sida och omfattar 200 mnkr.

Skrivningar i vårpropositionen

En starkare välfärd
Vänsterpartiet och regeringen är överens om behovet av förstärkta resurser i syfte att stärka svensk välfärd. Vi delar bilden av att det är nödvändigt med ytterligare resurser till sjukvården och vikten av investeringar i bostäder, service och social infrastruktur.

Trygga jobb
S.k. ”hyvling” där arbetsgivare i ett svep minskar arbetstiden för de anställda har lyfts fram som ett växande problem. Vänsterpartiet och regeringen har i vårpropositionen kommit överens om ett uppföljande arbete i syfte att behandla hur ett skydd av arbetstagares sysselsättningsgrad kan utformas för att motverka hyvling. Likaså har det uppmärksammats att det kan finnas behov av att stärka arbetstagarnas skydd så att de får rätt till ett arbetstidsmått som motsvarar den faktiska arbetstiden. Även detta ska följas upp.

En rättvis arbetsmarknad
Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad. Löner och arbetsvillkor i kvinnodominerade yrken är sämre än i mansdominerade och medan löneklyftan mellan män och kvinnor mycket långsamt har minskat de senaste decennierna har skillnaderna i inkomster istället ökat. De ökade klyftorna hänger också nära samman med vidgade skillnader i arbetsförhållanden. Förändringar som bryter undervärderingen av kvinnors arbete är centrala delar i en feministisk politik och av hög prioritet för Vänsterpartiet. Tillsammans med regeringen delar vi synen på att detta måste åstadkommas genom såväl direkta reformer som strukturella förändringar.

Motverka skatteflykt och bidragsbrott
Vänsterpartiet och regeringen har kommit överens om insatser för att förhindra skatteflykt. Regeringen avser därutöver att ändra i bidragsbrottslagen så att den även omfattar företag som utnyttjar systemen med t.ex. nystartsjobb eller andra former av lönestöd.

Översyn av modellen för avräkningar av biståndet
För att säkerställa transparens och bättre planeringsförutsättningar för biståndet ska regeringen genomföra en heltäckande översyn av modellen för avräkningar av kostnader för asylmottagandet. Modellförslag ska utarbetas i enlighet med den definition som används av OECD:s biståndskommitté DAC och den nya modellen för att beräkna avräkningarna ska användas i budgetpropositionen för 2018.

LSS och assistansersättningen
För människor med funktionsnedsättning är LSS en rättighetslagstiftning med avgörande betydelse. Lagen har både förbättrat levnadsvillkoren, möjliggjort ökat självbestämmande och skapat förutsättningar för ett mer självständigt liv. För Vänsterpartiet är det viktigt att den lagen inte kringgås och därför har det varit viktigt för oss att få in skrivningar om att lagens intentioner ska värnas

Arbetskläder i vård och omsorg
Vänsterpartiet och regeringen kom överens om en översyn av vad som hindrar kvinnor att få arbetskläder i äldre- och handikappomsorg. Anställda inom dessa områden är ålagda att bära arbetskläder, för att minska smittspridning, men får idag på många håll stå för detta själv. Under tiden översynen pågick inledde Arbetsmiljöverket för egen del en översyn av föreskrifterna. Det innebär att anställda inom de berörda områdena kommer att garanteras arbetskläder från och med början av 2018 och att det görs tydligt att det är arbetsgivaren som ska stå för arbetskläderna.

tisdag, april 18, 2017

Snöfall i april

I dag kom ett rejält snöfall med blåst över Emmaboda. Det varade inte länge och han inte lägga sig på marken. Men intensivt var det så länge det varade.





Fiskmåsar

Fiskmåsarna trivs i ER-sjön, Emmaboda. Vi har en stor koloni här i Emmaboda.


måndag, april 17, 2017

Kniporna roar sig

 Det var en kylslagen påskhelg i hela landet men det hindrade inte kniporna att vara heta på gröten. Bilderna är tagna i ER-sjön i Emmaboda i dag.


Påskharen






















Ursprungligen kommer traditionen från Tyskland och är känd från 1600-talets senare del i Pfalz och Elsass. Traditionen var under 150 år ganska okänd i övriga Tyskland, men lanserades på bred front efter 1850 av godis- och leksaksindustrierna, som en påsksymbol riktad till barn. Ungefär vid den tiden började Tyskland tillverka påskkort, vars motiv ofta bestod av påskharen.

I Sverige omtalas påskharen, tidigast bland tyska invandrare, under 1800-talets slut eller 1900-talets början. Den fick inget riktigt genomslag i landet. När Sverige började tillverka egna påskkort ersattes påskharen med andra påskmotiv. I Sverige är den kanske mest känd som marsipan- eller chokladfigur. Leken med att gömma påskägg förekommer dock även i vissa svenska barnfamiljer.

Harens (kaninens) legendariska fortplantingsförmåga gör den till en symbol för överflöd och fruktsamhet. Därför förknippas haren till påsken och andra vårliga fruktsamhetsritualer där man firar livets återkomst efter vintern. Det är också därför påskharen förknippas med ägg, en liknande symbol för återfödelse och fruktbarhet. Detta har lett till den förargliga konsekvensen att småbarn ofta tror att haren lägger ägg.

Källa: Wikipedia

söndag, april 16, 2017

Lite äggstra äggkunskap

Trött på att koka ägg till hela släkten i påsk?

Om de långhalsade dinosaurierna funnits kvar så hade det nog räckt med ett. För många dinosauriers ägg var mycket större än vad de flesta fåglars är idag. Men inte så stora som man skulle kunna tro. Det största fossila ägg man hittat är inte mer än 30 centimeter långt. Det kan jämföras med strutsens ägg som blir runt 20 centimeter stora och väger runt 1,5 kilo.

Det finns runt 220 fyndplatser av fossila dinosaurieägg världen över, utseende på bon och storleken på äggen skiljde sig åt. De minsta dinosaurieäggen var inte större än 5 centimeter. Anknäbbsdinosaurierna lade päronformade ägg medan långhalsarnas ägg var nästan helt runda. Vissa dinosaurier hade sina bon tätt ihop ungefär som vissa fåglar har idag. Några hade helt runda bon med 6-8 ägg, andra hade oregelbundet formade bon med upp till 12 ägg. De fossila äggen på den här bilden upptäcktes 1996 och finns nu att beskåda på Musée-parc Mèze i Hérault, Frankrike.

Källa: Naturhistoriska riksmuseet

lördag, april 15, 2017

Påsk

Påsk (hebreiska: pesach "passera", "gå förbi") är en av de största årliga högtiderna inom judendomen. Inom kristendomen är påsken den största högtiden under det kristna kyrkoåret.
Påskdagen infaller sedan år 325 alltid första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.

















Påsk i olika religioner:

Judendomen:

Den judiska påsken ihågkommer befrielsen ur Egypten, den natt då påskalammet slaktades och mordängeln skonade Israels folk. Ända fram till templets fall år 70 e.Kr. slaktade man påskalamm i Jerusalems tempel, och dessa åts under en nattlig måltid. Hos judarna har påskalammsmåltiden ersatts med den så kallade seder-måltiden, där de olika rätterna har symbolisk betydelse, och där den yngste sonen ställer frågor om påsken som fadern besvarar.

Kristendomen:

Den kristna kyrkan firar påsken till minne av Jesu död och uppståndelse, ett firande som sedan 300-talet är utsträckt till en hel vecka (stilla veckan) med palmsöndagen, dymmelonsdagen, skärtorsdagen, långfredagen och påskdagen. Den viktigaste gudstjänsten är av tradition påsknattens, då också dop eller doplöftesförnyelse kan äga rum; den har återinförts i den romersk-katolska kyrkan och i många andra kyrkor under 1900-talet.

Tidpunkten för firandet:

Tidpunkten för påskens firande har varierat. Enligt judisk kalender (som är en månkalender) firas påsken den 14:e dagen i vårmånaden Nisan, då det alltid är fullmåne. De kristna började snart att flytta påskfirandet till påföljande söndag, den dag de menar att Jesus uppstod. Vid Första konciliet i Nicaea år 325 beslöts att påskdagen alltid skall infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.

Ett nytt problem uppstod dock genom övergången från den julianska till den gregorianska kalendern under 1500- till 1700-talen. En stor del av de ortodoxa kyrkorna höll fast vid den julianska kalendern (så kallade gammalkalendarister), och för kyrkoenhetens skull beslöts att alla ortodoxa kyrkor skulle fira påsken efter juliansk kalender, även om några i övrigt följer den gregorianska kalendern. Resultatet är att påsken i ortodoxa kyrkor vanligen infaller på annat datum än i övriga kyrkor.

Många kloka män och kvinnor har tillbringat oerhört mycket tid åt att konstruera en tillförlitlig påskkalender, men de flesta försök har lämpat sig föga åt datorisering. En sådan algoritm, utvecklad av den tyske matematikern Karl Friedrich Gauss låter sig emellertid ganska enkelt överföra till en tämligen kompakt datoralgoritm. Enligt denna formel är tidigaste datum för påskdagen den 22:a mars, och sista möjliga datum är den 25 april. Senast påskdagen inföll 22 mars var 1818, och nästa gång blir 2285. Senast påskdagen inföll 25 april var 1943, och nästa gång blir 2038. Årets påsk är alltså relativt tidig  då påskdagen infaller 27 mars . Men lite förenklat kan man säga att Påskdagen infaller första söndagen efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter vårdagjämningen.

fredag, april 14, 2017

Långfredagen

Långfredagen firas i kristen tradition till minne av Jesu korsfästelse och död. Firandet av långfredagen började i Jerusalem under 300-talet på initiativ av biskop Kyrillos av Jerusalem. I Norden blev långfredagen helgdag på 1600-talet. Långfredagen infaller alltid på den fredagen som föregår påskaftonen.


På långfredagen firas ofta korsvägsandakt till minne av Jesu lidande. Gudstjänsten är ofta förlagd till klockan tre på eftermiddagen då det var vid den tidpunkten Jesus dog (den nionde timmen). På kvällen kan gravandakt firas.


söndag, april 02, 2017

Inför Allsvenskan omg.1

Lördag 1 april KL.13:00
IFK GÖTEBORG- MALMÖ FF, ULLEVI
tips:1-1

HALMSTAD BK- ÖSTERSUND FK, ÖRJANS VALL
Tips: 0-1

Söndag 2 april Kl:15:00
GIF Sundsvall- AFC ESKILSTUNA, NORRPORTEN ARENA
tips: 2-2

AIK- BK HÄCKEN, FRIENDS ARENA
tips: 2-1

Söndag 2 april Kl: 17:30
IFK NORRKÖPING- HAMMARBY IF, ÖSTGÖTAPORTEN
tips: 1-2

Måndag 3 april kl 19:00
KALMAR FF- IF ELFSBORG, GULDFÅGELNS ARENA
Tips: 1-0

DJURGÅRDEN IF- IK SIRIUS, TELE 2 ARENA
tips: 1-1

ÖREBRO SK- JÖNKÖPING SÖDRA IF, BEHRN ARENA
Tips: 3-1

lördag, april 01, 2017

Allsvenskan i dag



IFK GÖTEBORG- MALMÖ FF
1-1 (1-0)

1-0 Mikael Boman (8)
1-1 Pawel Cibicki (34)

Varningar:
IFKG: Henrik Björdal, Emil Salomonsson, Sebastian Eriksso
MFF: Anders Christiansen


Domare:Stefan Johannesson
publik: 32129





HALMSTAD BK- ÖSTERSUND FK
1-0 (1-0)


1-0 Sead Haksabanovic (38)

varningar:
HBK:Mads Roerslev Rasmussen, Alexander Henningsson
ÖFK: Gabriel Somi, Saman Ghoddos


domare: Jonas Eriksson
Publik: 5223

Tunnelbana mellan Emmaboda och Växjö


Då fler och fler människor pendlar mellan Emmaboda och Växjö beslutades i dag att det ska byggas en underjordisk pendeltågspår mellan orterna. Det ska vara dubbelspår och samtliga stationer ska byggas under jord. Det kommer byggas två nya stationer nämligen Åryd och Furuby i Kronobergs län och det är Kalmar läns trafik och Kronobergstrafiken, Staten och regionförbunden och landstingen i dom båda länen som finansierar detta projekt. Satsningen ska påbörjas under sommaren 2017 och hela den sex mil långa tunnelbanan kommer vara klar hösten 2028. 


  










Satsningarna innebär en investering på totalt cirka 30 miljarder kronor, inklusive fordon och nya depåer. Satsningarna på kollektivtrafik innebär också enligt överenskommelsen drygt 50 000 nya bostäder i länen. Förhandlingarna mellan Sverigeförhandlingen och KLT, Länstrafiken i Kronoberg, Landstingen i Kalmar och Kronoberg och dom båda regionförbunden och kommunerna i Emmaboda, Lessebo och Växjö inleddes redan förra året. Detta blir det största satsningen i regionen sedan mitten på 1800-talet då järnvägsspåren anlades. Efter 2028 räknar man med att fortsätta den underjordiska satsningen och förlänga spåren till Kalmar och Karlskrona.